En inkluderande stadsdel

Hangar 5 befinner sig i ett mycket spännande utvecklingsområde i Stockholm, mellan Sundbybergs centrum och Brommaplan. Här har Stockholms stad beslutat att omvandla ett gammalt industriområde till en ny levande stadsdel. Arkitekt Stina McKay, BAU, berättar om början på något nytt.

Hangar 5 befinner sig i ett mycket spännande utvecklingsområde i Stockholm, mellan Sundbybergs centrum och Brommaplan. Här har Stockholms stad beslutat att omvandla ett gammalt industriområde till en ny levande stadsdel. Arkitekt Stina McKay, BAU, berättar om början på något nytt.

Att som arkitekt vara en del av ett sådant här projekt, som handlar om att skapa något nytt i ett sammanhang som redan finns, är som att lägga ett pussel. På ett sätt kan man säga att vi nu lägger en pusselbit mellan två existerande stadsdelar. Och på ett annat sätt kan man säga att vi använder oss av olika pusselbitar för att skapa nya sammanhang.

Från gammalt industriområde till attraktiv blandstad
En stadsdel blir inte attraktiv om man som människa inte känner att den vänder sig till mig som individ. Man behöver ett sammanhang – där man kan relatera till det man ser omkring sig, där man kan orientera sig och där man kan hittar det man söker.

I en traditionell stad kanske man inte tänker så mycket på vad det är som skapar den här känslan av sammanhang; det kan till exempel handla om att det finns butiker och restauranger i byggnaders bottenvåningar. Normalt är det en typ av miljöer som växer fram successivt över lång tid, så det är förstås en utmaning att på kort tid skapa samma sak på en sådan här plats. Att gå från industriområde till blandstad är helt enkelt ingen självklarhet!

Vi måste bygga in förutsättningar för att miljön ska upplevas både tillgänglig och skön att vara i, inte bara för dem som arbetar här utan för alla. För på samma sätt som det behöver finnas butiker och restauranger i en stad så behöver det också finnas människor som vill besöka dem och röra sig mellan dem.

Den mänskliga skalan

Hangar 5 är ett mycket stort kvarter och vi har, mycket medvetet, valt en arkitektonisk lösning som bryter upp den exkluderande, stora skalan. Kvarteret rymmer flera stråk och platser där man kan slå sig ner, så att alla enkelt ska kunna (och vilja) röra sig mellan husen. Genom att dela upp kvarteret i mindre delar blir det mer inkluderande. Med fyra olika byggnader med egna karaktärer, och en öppen och varierad gårdsstruktur mellan dem, tillför vi en tillgänglighet som den här platsen saknar idag – den mänskliga skalan.

Hangar5, kontor i Bromma

Den mänskliga skalan handlar till stor del om människans mått i relation till byggnaderna man möter. Man behöver känna sig välkommen, trygg och lugn. Därför handlar den mänskliga skalan mycket om hur väl vi lyckas bryta ner det stora till det lilla, det taktila. Hur väl vi hanterar även små detaljer.

Den mänskliga skalan handlar till stor del om människans mått i relation till byggnaderna man möter. Man behöver känna sig välkommen, trygg och lugn. Därför handlar den mänskliga skalan mycket om hur väl vi lyckas bryta ner det stora till det lilla, det taktila. Hur väl vi hanterar även små detaljer.

Identitet och dynamik med olika material

Arkitektur är ett språk och de rumsliga miljöer vi har möjlighet att skapa i Hangar 5 blev tidigt starka drivkrafter för mig som arkitekt i projektet, eftersom det är något som verkligen behövs här. På samma sätt upplever jag ett stort värde i varje hus egen starka identitet. Vi har valt att använda oss av flera olika material – som glas, tegel, metall, betong och trä – som vi fördelat på respektive byggnad. I kvarteret kommer man att möta såväl Betonghuset som Metallhuset, Glashuset och Tegelhuset. Utifrån respektive material så utvecklar vi också en palett av komplementmaterial som harmonierar och kontrasterar, för att generera ytterligare dimensioner. I betonghuset arbetar vi till exempel med trä och varma gröna färger som komplementmaterial till betongen, medan det klara glashusets komplement sker i form av dova röda toner och reliefglas.

Kontor Hangar5 vid Bromma Blocks

Naturlig trygghet – dygnet runt

Just här, i kvarteren alldeles intill Bromma flygplats och handelsområdet Bromma Blocks, kan vi av bullerskäl inte bygga bostäder som man annars gör för att få till en bra mix i en blandstad. Men hotell kan vi bygga, så vi har valt att placera ett långtidshotell mitt i kvarteret. Den mänskliga närvaron är nämligen en viktig faktor för den som vill bygga naturlig trygghet – och hotellet bidrar till att det alltid kommer att finnas folk här. I det här kvarteret kommer folk att jobba, äta och sova. Dygnet runt.

En inställning som gör jobbet roligt
NCC har en otroligt tilltalande ambition om att vara inkluderande, att vi bygger för alla. Det är en grundinställning som gjort det lätt att verkligen tycka om det här uppdraget.

Läs mer om projektet på hangar5.se.

Gästbloggare Stina McKay

Stina McKay är arkitekt och partner i BAU – Byrån för Arkitektur & Urbanism – och ansvarar för NCC:s projekt Hangar 5 i Bromma.

Skicka kommentar

Din epost adress kommer inte att visas för andra besökare.