De nordiska länderna har ambitiösa planer för att minska utsläppen av CO2 till år 2030, vilket också är helt nödvändigt om vi ska undvika den situation som FN:s klimatpanel varnar för, senast beskrivet i den sjätte huvudrapporten (2021-2023) publicerad tidigare i år.
Klimatkriterier i upphandling – en lågt hängande frukt
I arbetet mot en mer utsläppsfri värld måste en rad åtgärder användas och alla måste bidra. Det finns inte en saliggörande lösning. Som leverantör av sten och asfalt i de nordiska länderna är det därför frustrerande att se hur lågt hängande frukter, såsom klimatkriterier i inköp, inte utnyttjas mer.
Norge har genom Statens vegvesen gått före och viktar numera miljökriterier såsom minskade CO2-utsläpp från asfaltproduktion, transport och utläggning – snarare än att bara välja lägsta pris i sina anbud. På så sätt har de lyckats minska sina totala CO2-utsläpp från asfalt med 25 procent på bara två år (från 62tton 2020 till 47tton 2022).
Positiva signaler även i Sverige
Jag är därför verkligen glad över de signaler vi sett från Trafikverket om att de nu successivt kommer att lägga vikt på klimatbesparingar i asfaltkontrakt. Vi ser fram emot att detta genomförs i praktiken. Mitt råd är att miljökriterierna viktas högt så att de positiva miljöeffekterna snabbt får genomslag.
Att köpa in asfalt med lägre CO2-utsläpp är en uppenbar miljöfördel för samhället. Rent finansiellt kommer samhället inte nödvändigtvis betala mer för asfalt med bättre miljöprestanda än det pris som entreprenören ursprungligen offererade. Samtidigt får entreprenören en välförtjänt konkurrensfördel av att leverera asfalt med minskat CO2-utsläpp.
Statliga inköpare kan snabba på klimatarbetet i asfaltbranschen
Statliga inköpare på bygg- och anläggningssidan i Norden har under många år gynnat entreprenörer som kan hjälpa dem att leverera projekt med höga miljöambitioner. Nu är det hög tid att även asfaltbranschen i högre grad ska mätas på kvalitet, miljö och kompetens – utöver pris. Det skulle öka innovationstakten när entreprenörer med förmåga och vilja att leverera produkter med hög kvalitet får incitament att utveckla branschen.
Målet för statliga inköpare bör vara att tvinga fram snabbast möjliga transformation i asfaltbranschen. Mot bakgrund av våra erfarenheter i de nordiska länderna vill vi bidra till detta och ha konkurrens på lika villkor. Att använda klimatkriterier i inköp är ett sätt att åstadkomma det.
Måste skattebetalarna då betala mer för att asfaltera allmänna vägar om priset inte längre ska vara det enda kriteriet för tilldelning av uppdrag? Vissa kontrakt kommer förvisso inte att vinnas av entreprenören med lägst pris, men det kommer att vara långt ifrån huvudregeln.
Klimatkriterier i upphandling driver innovation
Konkurrensen är tuff och erfarenheterna från Norge visar att entreprenörerna måste göra mycket noggranna kalkyler för att vinna. Ofta är det erbjudandet med lägst klimatavtryck som också har det lägsta priset.
Och varför blir inte priset högre? Övergång till produktion och lösningar med ett lägre klimatavtryck kräver ökade investeringar, men samtidigt ger det också en rad besparingar avseende insatsfaktorer inom produktionen. Ett exempel är energi för uppvärmning av fabriken, där höga inslag av olja kan ersättas av fossilfria alternativ. Ett annat exempel är att nya processer också ger möjlighet till ökad återanvändning av gammal asfalt. Med förändrade produktionsprocesser kommer kompetenta och professionella aktörer snabbt att industrialisera och optimera nya processer.
I asfaltbranschen är konkurrensen tuff. Det är många aktörer och historiskt sett har priset varit det enda konkurrensmedlet.
Med införandet av klimatkriterier i inköpen premieras de långsiktiga aktörer som har vilja och förmåga att investera i utsläppsreducerande teknik och energi. Det är en “win-win” för både samhälle och företag.
