Skör studentkropp sätts på prov i skånsk vinter

Tjena, bloggen! Fram tills för två veckor sedan visste inte min kropp mycket om att spendera tid utomhus förutom i fint väder eller under promenader och löprundor. Men det förändrades illa kvickt när jag klev ut i produktion. Och trots blåsor på händerna och värk i fötterna så har det hittills varit otroligt roligt!

Från kalkyl till inköp

Efter en skön julledighet tog jag på mig inköpshatten och påbörjade arbetet med inköpen till projekt Cirkulationsplats Scheelevägen. Jag fick börja med att stolpa upp vilka inköp vi behövde göra, sätta en budget samt utvärdera offerterna mer noggrant än i anbudsskedet. Därefter var det dags att ge mig in i förhandlingsfasen för att hitta bästa möjliga pris och lösning för oss. Nu vet jag inte hur ni som läser känner inför något liknande – ni kanske är grymt kaxiga och älskar att förhandla. Så var inte riktigt känslan för mig. Jag erkänner villigt att det var med en ganska påtaglig klump i magen som jag lyfte luren för att ringa första leverantören och höra med dem vad de kunde göra med sina priser. Samtalet slutade med att vi bokade in ett möte bara några dagar senare för att diskutera ärendet vidare mellan fyra ögon. Klumpen i magen blev inte direkt mindre kan jag säga. Men mötet gick bra och vi kom fram till en bra deal och efteråt kändes det som att det hade lossnat lite för mig. De andra inköpen och samtalen kändes mycket enklare och jag kom till att börja gilla processen och förhandlandet. Detta är ett perfekt exempel på hur man via traineeprogrammet får möjligheten att prova och lära sig saker och moment man aldrig hade kommit i kontakt med annars. Utöver telefonsamtal med leverantörer fick jag också grotta ner mig i hur vår inköpsportal fungerar, hur våra system och avtal är uppbyggda samt testa att skriva och signera egna avtal. För en som tidigare bara signerat anställningsavtal var det en speciell känsla att signera faktiska köpeavtal.

Från inköp till produktion

När inköpsarbetet hade kommit en bra bit på vägen var det dags för produktionen att rulla igång och således var det dags att sätta den sköra studentkroppen på prov. Vi har i skrivande stund arbetat på plats i drygt två veckor och än så länge är jag vid liv! Skämt åsido så har det varit två otroligt lärorika veckor. Jag har inte bara fått en inblick i och lärt mig hur vi planerar och bedriver vår produktion, vad som är viktigt att tänka på samt vilka regler och måsten som finns att följa. Jag har även lärt mig hur man sätter byggstängsel och hanterar en mutterknackare, lärt mig hur man kör stamp och lerpack samt fått en viktig lektion i hur man använder en skyffel, och kanske framförallt hur man INTE använder en skyffel. Som ni kanske förstår har detta varit två intensiva veckor för en ovan studentkropp, men det har allra främst varit två otroligt roliga veckor! Att få möjligheten att testa på arbetet som är vårt företags hjärta ser jag som en ren lyx och jag rekommenderar det starkt till er alla – om det så bara rör sig om en dag. I nästa blogginlägg tänkte jag berätta mer om den administrativa sidan av byggproduktionen.

Traineeträff

Under denna period träffades vi traineer i Göteborg på kursen ”att sälja och presentera en idé”. Kursen fortsatte därefter på distans vid två tillfällen. Jana som höll i kursen var en fenomenal föreläsare och pedagog och jag vet att vi alla fick ut otroligt mycket av den. Vi har redan börjat omsätta en del av det i vardagen – något som inte är allt för vanligt när det kommer till utbildningar. Komplementen till vardagen som traineeprogrammet erbjuder i form av träffar och kurser är fantastiska förmåner som håller uppe både inspirationen, motivationen och framförallt arbetsglädjen!

Värdefulla erfarenheter

Precis som jag skrev i förra blogginlägget tar jag med mig enormt många nya lärdomar och erfarenheter från de arbetsmoment jag testat på under dessa 12 veckor. Bland annat har jag fått en fördjupad förståelse för hur viktigt inköpsarbetet är. Genom ett bra inköpsarbete har vi stor möjlighet att positivt påverka resultatet på sista raden och därmed säkerställa att vi lever upp till våra mål. Jag har också fått en ännu större (om det nu var möjligt) respekt för vår produktionspersonal. Det är nog lätt att tänka att ”det är väl bara att bygga det som står på ritningen” men det tankesättet hade inte kunnat vara längre ifrån verkligheten. All den kunskapen som krävs av våra yrkesmedarbetare, arbetsledare, platschefer och övrig produktionspersonal för att ens kunna utföra de simplaste av moment är respektingivande. Vidare kan man sällan arbeta som tänkt under en hel dag. Det uppstår alltid oförutsedda händelser som genererar omplanering. Så man måste ständigt vara på tårna. Slutligen kan jag efter dessa 12 veckor återigen konstatera att vi blir otroligt bra tillsammans. Som trainee befinner jag mig mestadels i en sits där jag är beroende av andra och deras kompetens för att lära mig och komma framåt i mitt arbete. Men under dessa två veckor har jag kunnat bistå med IT-kompetens och styrka när det kommer till dokumenthantering och formalia. Detta har uppskattats av mina kollegor på arbetsplatsen och följaktligen har vi blivit bättre tillsammans.

Platschef Nicklas med yrkesmedarbetare Oscar och Martin.

Periodens spaningar

Den första spaningen från denna period är att våra yrkesmedarbetare, i detta fall anläggare, är riktiga superhjältar – i alla fall i mina ögon. De vet inte bara hur de ska utföra de klassiska momenten som deras yrke innefattar – schakta, lägga rör, återfylla material, o.s.v. – de vet hur man gör allt du nästan kan tänka dig. Till exempel som när vattnet i byggboden inte riktigt rann som det skulle och de gick ut fixade till det lika enkelt som om de vore rörmokare. Detta är bara ett av många exempel där jag inte kunde annat än att stå och titta på av ren beundran. Känslan påminde mig om när jag var liten och såg min pappa som superhjälte för att han kunde allt.

Ytterligare något som våra yrkesmedarbetare, och produktionspersonal över lag, är bra på är att använda slangord. Som skåning är jag rätt van vid många konstiga ord och kan för det mesta gissa mig till vad saker och ting skulle kunna betyda även om jag inte kan det specifika slanguttrycket. Men jag måste erkänna att det emellanåt känns som att de pratar ett annat språk. Mängden ord och uttryck de jobbat fram är enorm och det är med rent nöje som jag dag för dag lär mig nya ord likt jag pluggade in engelskaglosor i mellanstadiet.

Jag hoppas att jag kunde bjuda på trevlig läsning och att ni under veckan fått äta semla på fettisdagen och/eller prinsesstårta på fössta tossdan i mass! Vi hörs nästa gång!

/Anton