Hallå igen bloggen! Denna morgon är väl egentligen precis som hela året har varit för mig – med resväskan packad och en ny upplevelse precis runt hörnet.
Ungefär för ett år sedan hade jag väldigt mycket att planera och fundera över under mellandagarna. Vad som skulle hända efter examen var ett stort frågetecken. Efter de sista tentorna och några härliga veckor på Kuba begav jag mig iväg till en liten by i nordvästra Tanzania, för att skriva mitt examensarbete. Det var i det lilla gästhuset utan glas i fönstren, och med kyrkokören övande precis utanför, som jag hade min anställningsintervju via Whatsapp. Jag hade sedan flera år tillbaka tänkt att ett traineeprogram var mitt mål, och när det kom till kritan var det NCC som passade mig och mina intressen bäst. Trots kören, de tekniska svårigheterna och den bräkande geten utanför, så måste intervjun ha gått bra, för jag fick ju jobbet!
Efter en sommar då jag var ledig, men på något sätt alltid uppbokad, så var det dags att börja det nya livet som heltidsanställd, riktig vuxen. Att vara ny på jobbet kräver mycket energi, även att vara ”ny igen” som jag blev nu efter min första rotation. Det är ändå ganska fantastiskt att man efter fem års utbildning har så mycket mer kvar att lära sig! Att rotera inom traineeprogrammet tycker jag däremot inte är att börja om från början, utan mer som att ta nästa steg på en lång promenad.
Överlag har 2017 varit ett år med många förändringar för min del. Jag är ute från studentlivet (och studentlägenheten) och inne i arbetslivet. Hela nästa år kommer jag att vara trainee, men livet har inte stannat upp för det! Jag ser fram emot nya upplevelser och utmaningar under 2018. Jag hoppas att alla som läser det här också kan känna sig förväntansfulla inför det kommande året. Men nu måste jag avrunda, dags att bege sig till Bryssel och fira in det nya året!
Håll i hammaren
