När rotationerna började hänga ihop
Kopplingen mellan mina rotationer blev särskilt tydlig i arbetet med sanktionskontroll. När jag skrev mitt förra blogginlägg arbetade jag med leverantörsrisker och använde information från flera olika källor för att identifiera och bedöma avvikelser. När jag sedan började inom Purchasing Development & Digitalization fick jag utforska samma område från en annan vinkel. Purchasing Development & Digitalization utvecklar arbetssätt, digitala verktyg och beslutsstöd för inköp, med målet att skapa bättre förutsättningar för inköpsorganisationen genom processer, systemstöd och data. Jag gick från att själv arbeta i sanktionsprocessen till att få en drivande roll i arbetet med att utveckla det digitala stödet bakom den. Det innebar att samla perspektiv från olika delar av organisationen och förstå verksamhetens behov.
Varför rotationerna spelar roll
För att utveckla arbetssätt och digitalt stöd behöver man undersöka vilka krav och förbättringsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag fick därför samarbeta med flera delar av organisationen och ta del av olika perspektiv på hur arbetet kan utvecklas. Det var då värdet av rotationerna blev särskilt tydligt för mig. Eftersom jag själv hade arbetat praktiskt med sanktionskontroll var det lättare att förstå vilka utmaningar som behövde hanteras. Samtidigt fick jag en större förståelse för hur tekniska och olika organisatoriska perspektiv förenas för att skapa en lösning som fungerar i praktiken.
Perspektiven möts i Category Management
Under min rotation på Category management får jag nu använda erfarenheterna från mina tidigare rotationer för att förstå hur verksamhetsbehov, data, leverantörsmarknad och risker tillsammans påverkar en kategoris långsiktiga utveckling. Jag började rotationen med intervjuer och analyser för att förstå hur en kategori kan utvecklas framåt. Redan nu märker jag att de bästa besluten sällan kommer från ett enskilt perspektiv.
Vad jag tar med mig
Tidigare såg jag främst varje rotations arbetsuppgifter. Nu ser jag tydligare hur riskhantering, data, digitala verktyg och strategiska beslut påverkar varandra. Det är kanske också det största värdet med traineeprogrammet. Man får inte bara lära sig nya arbetsuppgifter utan också förstå andra delar av organisationen och varför de arbetar som de gör, vilka utmaningar de möter och hur beroende vi är av varandra för att lyckas. För mig har traineeprogrammet visat att strategiskt inköp handlar om att förena olika perspektiv, arbeta tvärfunktionellt och förstå problemet innan man väljer lösning.
När jag skrev mitt första blogginlägg såg jag fram emot nästa rotation utan att riktigt veta vad som väntade. När traineeprogrammet avslutas om några månader har jag en betydligt bredare förståelse för både inköp och NCC. Kanske viktigast av allt, jag har gått från att förstå de enskilda delarna till att förstå hur helheten fungerar. Vad resten av min tid på NCC kommer att innebära återstår att se, men jag ser fram emot att bygga vidare på den helhetsförståelse som traineeprogrammet har gett mig.
Tack för att du läste!
/Samuel
