Betongfrossa
Ett sinnestillstånd som uppstår strax innan gjutning. Vanliga symptom är svettiga handflator, nervositet, adrenalinpåkänning och fullt fokus på uppgiften.
Det är en speciell stämning över en gjutning. Det är då det gäller. Flera veckors förberedande arbete med form och armering skall äntligen avslutas. Det allra heligaste, det gråa guldet, ska äntligen placeras i formen som kronan på verket.
Vi på NCC håller just nu på att uppföra en lagerbyggnad åt Barsebäck Kärnkraftverk. Detta projekt markerar starten på processen att riva kärnkraftverket. I lagret ska skrotade interndelar förvaras till dess att slutförvaret för radioaktivt avfall är klart. För att säkerställa att ingen strålning ska lämna byggnaden så uppförs lagret med 900mm tjocka betongväggar till en höjd av 11,5m. Det innebär rejäla väggjutningar, något som en betongnörd som jag tycker är oerhört spännande!
Den 11:e februari genomförde vi den första väggjutningen. Ett rejält stycke om 380m3. När klockan ringde tidigt på morgonen kände jag av den omtalade betongfrossan. Det var med viss nervositet jag hoppade in i bilen och skruvade upp volymen på radion. Max Martin hade just vunnit polarpriset så de spelade riktig kvalitetsmusik på radion. Lite 90-tals hits med Ace of Base och Britney Spears piggar upp vem som helst i vintermörkret.
Väl på plats under morgonkaffet uppvisades inte så många symptom på betongfrossa, endast fullt fokus på uppgiften. Det är rutinerade killar jag jobbar med, skickliga yrkesmän som har upplevt detta många gånger tidigare. Jag drack mitt kaffe, insöp stämningen och tog med mig lite av deras lugn ut på bygget.
Min uppgift under dagen var att se till att betongbilarna kom med ett lagom långt intervall och att kvalitet och koncistens på betongen var rätt. När det började närma sig slutet av gjutningen fick jag mäta och räkna ut hur många kubik betong ytterligare som behövdes för att vi skulle beställa hit rätt mängd betong från början och slippa vänta på komplettering.
Gjutningen flöt på jättebra under hela dagen och när sista lasset av det gråa guldet placerades i formen fram på kvällen så blev det bara ett par kubik över.
Det var den första av fem väggjutningar. Nu är det bara att fortsätta att forma och armera för kommande etapper. Förhoppningsvis har jag även jag bantat ner symptomen på betongfrossa till dess.
/Gästblogg från Åsa Axén, trainee på NCC Civil SE South
