(Västlänks)utmaningar utöver det vanliga

På Kanaltorget i Göteborg, mitt emellan Nordstan och GöteborgsOperan, har vi precis nått en milstolpe då vi byggt klart en liten del av Västlänken. Här fick vi göra mycket avancerade ledningsomläggningar med innovativa lösningar som inte tidigare provats i Sverige. Häng med, så berättar jag om mikrotunnelborrning, Sveriges djupaste sänkbrunnar, tyst stålpålning, extremt avancerad styrd borrning, tunnelbygge med sekantpålning och betongpluggning av ledningar. Mitt i centrala Göteborg bland spårvagnar, full trafik, boende och företag.

Västlänkens deletapp Centralen är NCC:s största projekt genom tiderna. Här huserar jag som blockchef för ledningsomläggningar – ett utmanande arbete där den ena dagen aldrig är den andra lik. Under två år har vi arbetat med området vid Kanaltorget. Här har vi haft en stor utmaning, då det i läget där vi skulle bygga Västlänkstunneln, låg befintliga ledningar för dagvatten och spillvatten i marken som vi först behövde flytta på. Det projekterades flera mycket avancerade lösningar, som mig veterligen aldrig tidigare provats, åtminstone inte i Sverige. Utmaningen med ett stort projekt som detta är ju att vi jobbar med många innovativa tekniker och att man får vara med om komplexa stora saker här. Att bygga stort är kul!

Nordens djupaste sänkbrunnar

Arbetet på Kanaltorget startade med att mina kollegor från NCC och Styrud anlade två sänkbrunnar. Den ena på Kanaltorget, och den andra mellan Göta Älvbron och Regionens hus. Sänkbrunnarna består av tio stora betongringar vardera som sänkts ner en efter en ovanpå varandra, så att det till slut är en stor djup brunn. I vårt fall blev de Sveriges, och förmodligen även Nordens djupaste, med sina 20 meter. Den största brunnen, vid Kanaltorget, är hela 5,8 x 8,4 m och med 60 cm tjocka väggar. När vi skulle göra undervattensgjutning fick vi stor hjälp av anläggningsdykare som fick arbeta i vad som såg ut som Göteborgs ofräschaste simbassäng. Då var man glad över sitt eget yrkesval. De dök ner i det grå vattnet, och gjorde ett fantastiskt jobb som sedan möjliggjorde att vi kunde utföra en styrd borrning mellan de två brunnarna.

En av väldens mest avancerade styrda borrningar

Nu var det dags för styrd borrning, som är en schaktfri metod för att lägga rör. Då arbetena skedde mitt i centrala Göteborg, på 15-25 meters djup, så var det kanon att slippa gräva upp vältrafikerade vägar. Att störa omgivningen så lite som möjligt är en av våra viktigaste uppgifter i det här projektet.

Den styrda borrningen utgick från ena änden vid Kanaltorget, medan mottagargropen var hela 500 meter bort. Det var många hinder på vägen som skulle passeras och det var inte heller en rak linje som borren skulle följa, det sägs att detta var en av de mest avancerade underjordiska borrningarna i hela världen under 2019! Det var väldigt nervöst den helgen då vi gjorde hemdraget – då ledningarna skulle dras, arbetet behövde fortgå konstant. Om vi tog en paus skulle ledningarna sugas fast i leran. Men det gick bra, arbetet lyckades och vi borrade oss igenom bägge sänkbrunnarna på ca 15 meters djup. Detta var nog det mest avancerade arbetsmomentet jag har varit med om. Superkul!

Tunnelbygget med KC-pelare, sekantpålar och logistiskt utmanande gjutning

Efter detta, eller snarare parallellt, så arbetade mina kollegor med att bygga själva tunneln på Kanaltorget. Det visade sig vara en lite mer tidskrävande uppgift än vad man förväntade sig. När man började schakta stötte man på gamla kanalmurar, som arkeologer fick lägga mycket tid på att dokumentera. Under dessa hittade vi sedan en spännande grundläggning, med inte bara ett par – utan 4200(!) träpålar nedkörda i marken. Redan på 1600-talet var man alltså duktiga på att bygga i lera med tanke på hållfasthet och hållbarhet. Men oj, vilken tid det tog för oss att dra upp dem – en efter en. Det försenade oss i flera månader.

Efter att vi förstärkt leran med kalk och cement, s.k. KC-pelare, kunde vi bygga delar av vår tunnel, via top down-metoden med sekantpålar, och gjutet tak. Att vi har anlagt en helt egen betongfabrik tillsammans med Tomas Betong lite längre bort på vårt arbetsområde gjorde att gjutningen flöt på bra, då inga betongbilar riskerade fastna i trafiken. Till gjutningen av tunneltaket behövdes hela 140 betongbilar, som kom på löpande band med 5-10 minuters mellanrum under dagen. För, här fanns nämligen ingen plats för väntande fordon. Intill tunneln byggde vi ytterligare två stora rektangulära brunnar, även de med sekantpåle-teknik.

Sverigepremiär för tyst stålpålningsmaskin

På den bortre änden av Kanaltorget ska så småningom Hisingsbrons spårvagnsspår gå, så där behövde vi göra en grundläggning som skulle hålla för tung last. Här behövdes stålpålning. Men det är ju, som ni vet, inte en tyst historia normalt sett. Turligt nog hade Hercules lyckats få hit en ”tyst” stålpålemaskin, som de kunde använda sig av. Fundex F12SE, eller ”Silent King Piler”, fick därmed Sverigepremiär hos oss! Istället för konventionella maskiners ljudnivå på ca 119 dB, så satte den stålpålarna tystgående med hjälp av hydraulik. Man blir mäkta stolt när kollegorna kommer med innovativa lösningar som innebär låg omgivningspåverkan. Bra där!

Tunnel under tunneln med mikrotunnelborrning

I somras gjorde vi sedan något otroligt spännande: vi byggde en tunnel under tunneln! För att kunna leda dagvatten och spillvatten under själva Västlänkstunneln, och mellan alla våra brunnar, så använde vi oss av en väldigt spännande teknik: mikrotunnelborrning. Det är en, i Sverige, ganska ovanlig teknik. En minitunnelborrmaskin som styrs med centimeterprecision via GPS. Den är väldigt tystgående och har fördelen att den kan arbeta på väldigt små ytor, jämfört med exempelvis styrd borrning. Maskinen borrade på 15 meters djup genom våra brunnsväggar. Med sig förde maskinen 1500 mm betongrör bakom som bildade ”tunnlar” för dagvatten och spillvatten.

Finalen: Inkopplingen av dagvattnet med ”betongpluggning”

När vi fått dit de nya ledningarna, monterat flera sadelbrunnar och sättningskompensatorer så väntade ännu ett nervöst moment. Kronan på verket: inkopplingen av dagvattnet. Vi hade bestämt oss för att försöka använda en ny idé. Istället för den konventionella lösningen med att ta in en pumpstation, så gjöt vi stora betongpluggar som vi skulle föra in i de befintliga gamla ledningarna, för att stoppa vattnet vid inkopplingen. Detta skulle innebära en stor kostnadsbesparing, så vi ville ge det en chans.

Problemet var bara att vi inte riktigt visste om pluggarna skulle passa i de gamla ledningarna innan vi bilat upp dem. Dessutom kunde arbetet bara göras under rätta väderförhållanden; inget regn och ingen blåst (vilket inte tillhör vanligheterna i Göteborg i oktober) för att inte vatten från Göta älv skulle komma in i ledningarna. Det krävdes också en bullerdispens då arbetet pågick non-stop i ett helt dygn, den söker man flera veckor i förväg, så ni förstår att vi följde väderprognoserna med spänning.

Inkopplingen gick över förväntan, och de 8 ton tunga pluggarna satt som en smäck, tack vare duktiga kollegor som beräknat allt rätt. Nytt dagvattensystem för centrala Göteborg kopplades således in 29 oktober. Detta ska nu hålla i ca 100 år.
Vi gjorde därefter en slutbesiktning av sänkbrunnen på Kanaltorget, lade på det 100 ton tunga locket, och återfyllde marken på bara ett par dagar.

Kampen mot klockan

Nämnde jag att vi hade tidspress? Inte det. Ni skulle bara veta! Vi hade en skarp deadline för att göra klart alla arbeten på Kanaltorget. Den 10/11 skulle nämligen området överlämnas till Hisingsbrons entreprenör. Med våra förseningar på grund av bl.a. arkeologin och träpålarna, så fick vi helt enkelt jobba dubbelt så fort. De sista 23 veckorna har vi därför utfört arbeten som normalt sett kanske skulle tagit ett år. Vi har vänt och vridit på oss, både jag och mina kollegor samt underentreprenörer. Stort engagemang och hårt arbete dag som natt. Därför var det en mäkta stor njutning att vi till och med blev klara några dagar i förtid.

Nu är vi klara på Kanaltorget för den här gången, och återkommer 2022 för att bygga klart resterande delar av tunneln. Det är en riktigt skön tillfredsställelse man känner när allt går i lås, som man kämpat för en längre tid. Jag, mina fantastiska kollegor och duktiga underentreprenörer kommer att känna oss väldigt stolta när vi åker tåget genom Västlänken när den är klar, preliminärt i slutet av 2026.

// Henrik Mattsson
Blockchef för mark och ledningsomläggningar på projekt E02 Västlänken Centralen

Foton i bloggen: Wayss & Freytag, Hercules, Malin Odepark Larsson, Henrik Mattsson, Alexandra Ostakhova, Peter Wictorin, Amir Asmaily, Henrik Prohaszka, Daniel Zorman,