Ett av Europas modernaste reningsverk har tagit form i Kristianstad. Ett drömuppdrag. Och dessutom på hemmaplan. Tillsammans med Kristianstads kommun har vi byggt ett oerhört effektivt avloppsreningsverk, som både är supermodernt med den senaste tekniken och kostnadseffektivt.
Jag heter Åsmund och kommer från Bardu i norra Norge, men bor i Kristianstad i Skåne sedan 20 år. Att jag hamnade här beror på min svenska fru, som jag träffade när hon arbetade som sjuksköterska i Norge. Sedan 2018 arbetar jag på NCC:s specialistenhet för vatten och miljöteknik. Innan dess har jag arbetat många år inom både bygg, anläggning och VA-process, vilket underlättat i detta projekt.
Det centrala reningsverket i Kristianstad (CRV) ligger på Sveriges lägsta punkt, ett par meter under havsnivån, sannolikt Sveriges sämsta plats att ha ett reningsverk på. Det nya reningsverket, som nyligen stod klart, har byggts bredvid det gamla och är i princip en helt ny anläggning. Markarbetet var en stor utmaning, 1 450 pålpunkter med totalt sex mil pålar har bankats mer i marken och säkerställer att det nya reningsverket står på en stabil grund.
Många fördelar med nytt reningsverk vid sidan om det gamla
Att bygga en ny anläggningen vid sidan om den gamla har många fördelar, för det första att man kan bygga logiskt och yteffektivt. För det andra att man kan optimera reningsprocessen, använda den senaste tekniken och energieffektivisera. Och för det tredje, inte minst viktigt, kan man skapa en riktigt bra arbetsmiljö. En annan stor fördel med att bygga nytt är att man inte stör driften i det gamla verket som drivs som vanligt fram till det nya är färdigt. Det tar bort många risker i projektet!
Nya CRV har byggts som en totalentreprenad i partnering med Kristianstads kommun. I nära samverkan har vi tillsammans nått fram till den anläggning som nu är klar. Projekteringen av det nya reningsverket gjordes i 3D som ger många fördelar i samordningen mellan projektörer, NCC och kund. I modellen som togs fram kunde exempelvis driftpersonal se hur reningsverket skulle bli och komma med synpunkter kring hur maskiner ska servas, in- och uttransporter ske, var spolposter och eluttag ska placeras och så vidare, så att detta kunde justeras innan vi började bygga. På det sättet kunde vi skapa en på alla sätt optimal anläggning.
Vattnet pumpas upp och passerar anläggningen med självfall
Då reningsverket ligger på en så låg plats har det varit ett krav från beställaren att höja hela anläggningen till havsnivåhöjd för att minimera översvämningsrisk. Spillvattnet kommer in genom tre stora tryckledningar från externa pumpstationer och leds upp genom vertikala rör till byggnaden där mekanisk rening sker. Därefter leds vattnet vidare genom anläggningen med självfall.
Vid de inkommande ledningarnas fot samlas sten. I de vertikala rörens botten trycks det in luft för att driva av svavelväte, vilket orsakar arbetsmiljö- och korrosionsproblem, som sedan avlägsnas i en anläggning för luktbehandling. Vattnet leds i två separata flöden genom rensgaller och sandfång, där merparten av de större föroreningarna samlas upp.
Aktivslamsystem med membranfilter
Från sandfången leds vattnet med självfall till försedimenteringen, som består av åtta parallella bassänger. Vid tillfälligt höga flöden, exempelvis i samband med kraftiga regn, används två bassänger från det gamla reningsverket som utjämningsmagasin. Vattnet bräddar per automatik dit vid behov och pumpas sedan tillbaka till efter försedimenteringen när inflödet minskat.
Efter försedimenteringen är det dags för biosteget, ett aktivslamsystem i fyra parallella linjer med luftade mellanzoner, där luftningen anpassas efter processförhållandena och belastningen. Slamavskiljning sker med membranfilter, en ganska ovanlig reningsform som än så länge bara finns på ett par anläggningar i Sverige. Membranen är av typen hålfiber. Det är ihåliga, spaghettiliknande trådar som är samlade och fastsatta i avlånga moduler. Vattnet sugs genom membranen, utifrån och in, och samlas ihop i en ledning från varje modul. Slammet stannar kvar utanför membranen, i membranbassängerna.
De största fördelarna med detta system, som kallas Membran-BioReaktor (MBR), är dels att det är mer kompakt än ett vanligt aktivslamsystem med sedimenteringsbassänger som slutsteg, dels att membranen producerar ett partikelfritt biologiskt renat vatten. Efter membransteget rinner vattnet vidare med självfall i en ny ledning till sandfiltren för ”slutpolering” innan det rena vattnet släpps ut till Hammarsjön.
Förberett för läkemedelsrening
Det nya reningsverket, som vi räknar med att kommer att stå här i minst 50, kanske 100 år, är pedagogiskt utformad exteriört, med brun fasad där vattnet kommer in och blått där det renade vattnet går ut. Slammet som ”blir över” i processen rötas och blir till biogas, vilken återanvänds för uppvärmning och el till anläggningen.
Det nya reningsverket är förberett för att i framtiden kompletteras med läkemedelsrening. Tillsammans med Kristianstads kommun har vi testat läkemedelsrening med aktivt kol på ett mindre reningsverk i kommunen. Det fungerar mycket bra och beroende på vilka lagkrav som ställs kan det bli samma teknik på CRV.
Det är både spännande och lite sorgligt att nya CRV nu är klart. Men som tur är finns det många fler reningsverk och vattenverk som behöver byggas om runt om i Sverige.
