Hej bloggen, jag heter Valentina Jovic och tog i somras examen från Samhällsbyggnadsprogrammet på Chalmers. För tre månader sedan påbörjade jag min resa som MTP-trainee på Civil West, och det har redan varit fullt av nya intryck, lärdomar och härliga möten. Jag har dessutom turen att vara först ut i den nya traineekullen 2025 att ta över studentbloggen efter våra fantastiska företrädare från 2024 – så hej till er alla som följer med på vår resa!
Under mina första månader har vi hunnit med två olika trainee-träffar i Stockholm. Den andra träffen var extra rolig eftersom den var gemensamt med årets KTP-traineer och MTP 2024. Det blev några riktigt inspirerande dagar fyllda med erfarenhetsbyten, utbildningar, cirkelpass, platsbesök och till och med en presentation om företagets strategier av Tomas Carlsson. En minst sagt spännande och varierad kompott!
Från TV-soffan till verklig produktion
Just nu är jag ute på min första rotation inom produktion, där jag jobbar som biträdande arbetsledare på projektet Överföringsledning Ale, ett VA-projekt norr om Göteborg. Jag måste bara säga att jag lever min dröm, från att ha suttit hemma och följt vartenda byggprogram på TV och drömt om att en dag få bli en del av världens mest spännande bransch, till att faktiskt stå mitt i produktionen. Det har också gett mig många insikter, bland annat hur lite man egentligen kan men också hur roligt och tillfredställande det är att känna att man utvecklas och lär sig något nytt varje dag.
Jag ska däremot inte sticka under stol med att jag under de första veckorna kände mig lite som en utbytesstudent i byggvärlden. Jag har hört hundratals nya benämningar på verktyg, maskiner och redskap. Från att ha kallat allt med motor som ”maskin” och allt med hjul som ”fordon”, till att långsamt börja förstå att det faktiskt finns en hel vetenskap bakom alla dessa namn. Och på tal om att känna sig som en utbytesstudent, språket på bygget är en hel historia i sig. Jag har till exempel redan lärt mig att hoppetossa och tango är interna benämningar på ”vibratorstamp” som det heter i produktkatalogen.
Skämt åsido! Det har varit otroligt lärorik att äntligen få komma ut på projektet och se hur allt fungerar i praktiken. Att stå mitt i produktionen och följa arbetet på nära håll är något helt annat än att läsa om det i skolböckerna. Jag har fått en helt ny respekt för hur mycket planering, samarbete och ibland lite medvind som krävs för att allt ska flyta på.
Det bästa hittills?
Utan tvekan att märka hur mycket man lär sig varje dag, både av kollegor med lång erfarenhet och genom att själv få testa sig fram. Det finns en fin kultur av att hjälpa varandra och uppmuntra frågor, vilket gör det lättare att våga vara ny på jobbet.
Så trots alla nya benämningar och de fortfarande lite för rena varselkläderna, ser jag verkligen fram emot resten av traineetiden, fler projekt, fler erfarenheter och fler aha-ögonblick. För varje dag som går blir det tydligare att man inte bara lär sig olika former av byggteknik och projektledning, utan också hur roligt och givande det är att arbeta tillsammans med människor som verkligen vill dela med sig av sin kunskap.
Med det sagt känner jag mig otroligt tacksam över den här möjligheten. Att få ta del av så mycket kunskap, träffa drivna och engagerade kollegor och samtidigt upptäcka hur bred och spännande NCC:s verksamhet faktiskt är gör mig bara ännu mer motiverad inför framtiden.
Är du student och nyfiken på NCC?
Ansökan till traineeprogrammet 2026 är nu öppen – ta chansen och bli en del av något riktigt utvecklande!
Vi hörs snart igen!
/Valentina
Elinore Hallman
12 december, 2025 11:55Så roligt att läsa om din start på NCC! Heja, heja!