Jag jobbar främst tillsammans med en arbetsledare, en utsättare och tolv yrkesarbetare. Alla är fina människor, precis som jag vill ha dem. De är jätteduktiga och jag lär mig av dem varje dag. De delar gärna med sig av sina erfarenheter och sina synpunkter på allt möjligt från produktionsdetaljer till företagsorganisation. Alla har inte alltid samma synpunkter såklart. Jag har fått som vana att bolla vidare påståenden och idéer mellan olika personer för att skapa mig en egen uppfattning ifall jag inte redan hade det.
Strängnäs ligger tillräckligt långt bort från min bostad i Sundbyberg för att jag ska tycka att det är värt att bo kvar här under veckorna. Det gör det flesta andra här också. Redan första veckan drog några av yrkesarbetarna med mig till gymmet en av kvällarna. Nu kör vi stadigt bodypump och core varje vecka, har träningsvärk utan dess like dagarna efter och trackar varandra så fort någon skubbar från dessa helvetespass. När jag frågade en kollega hur det var att bo kvar på jobbet innan jag började här fick jag svaret ”ensamt”. Och ja, stundtals är det ensamt på kvällen men för det mesta är det skön ensamhet. Jag har tid till att läsa och göra det jag bäst vill och det gör jag ändå bäst själv.
Gjutning av farbana.
Fido kör helikopter. Helikopter kör Mattis.
Nedsänkning av formen.
Resultat. Snyggt.
Mitt boende.