Något av det roligaste med byggbranschen enligt mig är just den ständiga förändringen, att få se hur något växer fram. Som trainee får vi självklart uppleva ännu mer förändring. Jag har på ett drygt halvår redan hunnit ha tre olika arbetsplatser.
Min första arbetsplats var Norrströmstunneln och Citybanans station City. Där låg kontoret mitt på bangården vid T-centralen, en väldigt centralt belägen arbetsplats med Stockholms storstadspuls utanför fönstret. Efter tiden på Citybanan begav jag mig vidare till ett påseglingsskydd i Gröndal. Här byttes storstadspulsen mot bostadskvarter och sjöutsikt från kontorsfönstret. Kontoret i Gröndal, vilket ni kan skymta till höger i bilden nedan, låg på en pråm ute i vattnet. Påseglingsskyddet var ett ganska litet projekt för anläggningsavdelningen i Stockholm, vilken jag tillhör. Både projektets storlek och typ innebar en stor kontrast för mig som kom från ett av de största projekten vi har på avdelningen just nu.
I skrivande stund sitter jag på NCC:s huvudkontor i Solna och arbetar som konstruktör på teknikavdelningen. Jag har bland annat i uppgift att göra utmattningsberäkningar på en samverkansbro. Ännu en möjlighet till stor variation, som jag passat på att ta. Även om arbetsuppgifterna skiljer sig mycket här inne på huvudkontoret jämfört med ute i projekt, så känner jag ändå att jag har nytta av det jag lärt mig under mina tidigare rotationer. Det är väldigt kul.
Jag som gillar variation, gillar självklar att byta vardag ibland. Men det krävs inte alltid ett byte av arbetsplats för en vardag i variation och förändring. Under mina perioder ute i projekt har jag fått se på nära håll hur det som byggs tar form.
I Gröndal fick jag följa de olika stegen från det att en tillfällig stålkonstruktion monterades för att kunna hänga betongform över vattnet, till armeringsarbeten, gjutning och till sist rivning av formen på den första gjutetappen. Nedan är två bilder tagna efter att formen revs och den nya betongytan tittat fram.
En ännu större förändring fick jag uppleva precis innan påsk, då jag följde med en av arbetsledarna på Norrströmstunneln ner och tittade på station City. Jag hade inte varit där nere på nästan fem månader och var väldigt spänd på att se resultatet. De flesta ytor är klara, och skyddsplast samt beklädnader, som täckt alla ytor under byggtiden, har avlägsnats. Något som slog mig var hur stor skillnad det var från senaste gången jag var där nere. Trots att många av golven och väggarna varit färdiga redan i höstas fick man ett annat intryck. Nu var maskiner bortplockade, lokalerna städade, samt att skyddsplast och den träfanér som skyddat golven under byggtiden var bortplockade. I vissa fall fick man nästan en känsla av att det var lägre i tak, bara för att de öppna golvytorna blev större. Jag har försökt lägga ihop lite bilder som visar några platser från i somras och samma platser nu innan påsk. Här kanske ni kan se en del av kontrasterna jag upplevde ett drygt halvår senare. (De bilder som är fotade nu nyligen har jag fått av två kollegor). Om ni är intresserade av Citybanan så finns det mer att läsa på NCC:s och Trafikverkets hemsida.
Foto: Emma Hasselrot och Mauri Kettunen Linder
Foto: Emma Hasselrot och Mauri Kettunen Linder
/Gästblogg från Emilia Wallin, trainee på NCC Civil SE East
