För en tid sedan fick jag möjlighet att prata med Stockholms stadsarkitekt Torleif Falk om stadens framtida planer och utveckling (här kan du lyssna på samtalet i Stadspodden). Den sak vi var mest överens om var att hållbarhetsfrågorna är vår tids viktigaste aspekt av stadsutvecklingen och stadsbyggandet.
Jag skulle egentligen vilja gå längre och säga att klimatfrågan är den fråga som inte bara kommer att påverka stadsutvecklingen, utan hela vår bransch framöver. För att inte tala om hur vi kommer att leva våra liv i framtiden.
Utmana gamla normer
Vi har sett frågan växa – inte bara under de senaste åren – utan faktiskt under flera decennier. Vi kan nog alla känna att det är helt rimligt utifrån de vetenskapliga rön vi successivt fått ta del av under denna tid.
Våra perspektiv i hur vi tar oss an staden kommer i allt högre grad att präglas av klimatfrågan; arkitektur, byggmaterial, energieffektivitet och inte minst frågor kring avfall och återvinning. I vissa fall finns regler som står i konflikt med hur vi exempelvis använder olika byggmaterial eller gestaltning av byggnader i vissa miljöer. Eller hur vi bygger in nya funktioner och flexibilitet i våra fastigheter. Där kommer vi ibland att behöva utmana gamla normer. Vi kommer säkert också behöva utmana oss själva. Ibland kanske vi till och med behöver utmana kunderna.
Trygghet och att ta hand om sociala utmaningar hör också till en god fastighetsutvecklares vardag. Stockholm och i princip alla tillväxtstäder brottas med dessa frågor, vilket innebär att vi också behöver göra det. På samma sätt som klimatfrågan, påverkar den sociala hållbarheten hur staden utformas.
Blandstaden som problemlösare
Att bygga attraktivitet samtidigt som människors konsumtion och handeln förändras, innebär också att stadens flöden förändras. Kultur, mat och andra upplevelser är ”dragare” i en stad och något som folk vill vara nära där de bor och arbetar.
Jag är en varm anhängare av blandstaden som idé och problemlösare. När vi blandar boenden, skolor och service med arbetsplatser får vi en stad som lever dygnet runt. Här kan vi se hur exemplet Hammarby sjöstad har utvecklats över tid. Under stadsdelens första tid hände inte mycket på platsen under dagtid, men nu börjar blandstaden formas.
Hagastaden, där NCC var bland de första på platsen som utvecklare, kommer förhoppningsvis få en enklare och snabbare resa tack vare arbetsplatserna och verksamheterna som i viss utsträckning redan finns på plats för de nya invånarna.
Om det ska kunna bli blandstad så måste det finnas fastigheter och lokaler för arbetsplatser och även samhällsfastigheter så som skolor och vårdboende. Där har vi på NCC Property Development en roll att spela, genom att vi lägger en viktig bit i det pussel som utgör stadens tillväxt. Med inriktningen att vi dessutom utvecklar fastigheter som svarar upp mot vår tids viktigaste fråga – klimatet – så bidrar vi till att lösa flera samhällsutmaningar på samma gång. Där tycker jag att ribban ska ligga.
/Andreas Lindelöf
