Om bara fyra år ska alla nybyggda hus vara nära-noll-energihus, avsevärt mer energieffektiva än de hus som byggs idag i Sverige. Men varken regeringen eller Boverket ger byggbranschen besked om hur mycket energi husen får använda. Det gör att vi får gissa oss fram under vårt utvecklingsarbete.
NCC och resten av branschen håller på att ställa om till en helt ny generation energieffektiva byggnader: så kallade nära-noll-energibyggnader, NNE-byggnader. Senast om fyra år ska alltså dagens spjutspetsprojekt vara normalproduktion.
Det är konsekvensen av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Alla medlemsstater får själva bestämma exakt hur energieffektiva landets NNE-byggnader får vara. Och om energiproduktion med exempelvis solceller eller solfångare får räknas in i kalkylen.
På NCC gör vi vågen! Vi vill vara med och axla samhällets klimatutmaningar. Vi vill in i matchen! Men vi får inga spelregler. Det ger oss allt mindre tid till strategisnack. När domaren blåser i visselpipan kommer vi inte att kunna spela lika bra.
Visst är vi igång redan med omställningen. Vi uppdaterar våra byggrutiner och den teknik vi använder. NCC har redan byggt mer än 70 passivhus: flerfamiljshus, villor och skolor. Utvärderingen av dessa ger oss värdefulla erfarenheter.
Men för att vi ska kunna fortsätta att leverera kostnadseffektiva byggnader av hög kvalitet, och dessutom göra dem exceptionellt energieffektiva, behöver vi finjustera våra byggkoncept. Vi behöver noggrant välja material, konstruktioner och metoder.
Då behöver vi de nya byggreglerna nu. Eller ännu hellre – igår.
Men en skärpning av byggreglerna är ingen garanti för att det byggs mer energieffektiva hus i Sverige. För att garantera detta behöver lagstiftningen förändras på en punkt till. Sverige måste ställa tydligare krav på hur husens energianvändning ska mätas när huset är färdigt.
Idag står det bara i lagstiftningen att ”mätutrustning ska installeras”, men inte exakt vad som ska mätas. Det framgår inte heller att det ”skall mätas” i byggnaden. Men den största bristen är att det inte är tydligt formulerat hur kommunerna ska utöva sitt tillsynsansvar.
Om jag jämför med bilkörning hör ni hur tandlöst systemet är.
Anta att den lagstadgade hastigheten på en vägsträcka är 110 kilometer i timmen. Men det är otydligt hur hastigheten ska mätas i bilen. Polisen har tillsynsansvaret för att hastigheten hålls. Varje polis får själv bestämma på vilket sätt hen ska kontrollera bilarnas hastigheter.
Men polisen behöver inte mäta med en hastighetskamera hur fort bilarna kör, det räcker med att de frågar förarna hur fort de har kört. Det är till och med ok att fråga förarna innan färden hur fort de planerar att köra. Eller så kan polisen slå upp ett schablonvärde i en tabell.
Så ser dagens lagkrav för nya byggnaders energianvändning ut! Det är som ett manus för en humorsketch av Monty Python eller The Office! Men på NCC kan vi hålla oss för skratt. Den dåliga kontrollen av svenska byggnaders energianvändning snedvrider konkurrensen. Och det är de seriösa aktörerna som drar det kortaste strået.
Vid en upphandling lämnar NCC en seriös offert på ett hus eller en renovering vi vet blir så energieffektiv som kunden önskar. Men våra konkurrenter har möjlighet att lämna en offert på ett billigare hus med sämre isolering och otillräcklig energiteknik.
Siffrorna för det billigare husets beräknade energianvändning går att justera så att de ser bra ut. Idag är risken för att sådant fusk upptäcks minimal. Det här kan leda till att det byggs sämre hus i Sverige och att miljömålet En god bebyggd miljö äventyras.
Nu behöver vi få besked av regeringen om vilka de nya energikraven blir. Och vi behöver en tydligare lag om hur tillsynen ska gå till. Då får vi både spelregler och förutsättningar för domare att döma.
Då kan NCC och övriga branschen vara med i matchen. Då kan vi bygga det nya energisnåla och klimatsmarta samhället.
/Christina Lindbäck
Foto: Greenhouse i Malmö