Visst måste vi minska utsläppen av klimatgaser. Men vi behöver också anpassa våra städer till ett klimat i förändring. Ett fullsatt frukostseminarium i Dome of Visions i tisdags gav en tydlig bild av städernas behov av anpassning.
Att få känna sig upprymd efter ett seminarium som handlar om något ytterst allvarligt är kanske det bästa betyg seminariet kan få. Det är fantastiskt stimulerade att få vara moderator när talarna äger sådan kompetens.
Under tisdagens seminarium berättade företrädare för SMHI, landsting och kommuner om hur de tänker om för att förbereda städerna för de kraftiga skyfall som kommer att bli allt vanligare när klimatet förändras.
För trots att världens länder minskar sina utsläpp av klimatgaser har klimatet redan börjat förändras. Världen är redan i genomsnitt 1,3 grader varmare. Störst förändringar av klimatet sker på norra halvklotet. Sverige blir varmare och blötare, berättade Rolf Brennerfeldt, generaldirektör på SMHI.
Det betyder att kraftiga skyfall blir vanligare
Översvämningen av Malmö 2014 kostade försäkringsbolagen 300 miljoner kronor. I hela landet kostade översvämningarna en miljard kronor i försäkringskostnader samma år.
Länsstyrelserna jobbar därför med att ta fram vägledningar och checklistor för klimatanpassning i kommunerna i sina respektive län, berättar Susann Sass Jonsson, som jobbar med väg- och järnvägsplaner samt detaljplaner på länsstyrelsen i Stockholm.
Kommunerna tar över stafettpinen och väger in kraftiga vattenflöden i sina översiktsplaner och detaljplaner, berättar Juha Salonsaari, vattensamordnare för Stockholms Stad.
Suget efter att bygga nära vatten starkt. Nedlagda hamnområden och kajer är högintressanta för fastighetsägare som bygger bostäder. Lägenheter med utsikt över vatten är lätta att sälja.
Samtidigt stiger havsnivån, den nu gällande beräkningen är ungefär en halvmeter högre vatten till år 2100. Ibland får havet förstärkning av stormar som piskar vattnet mot land. Det betyder att många hus nära vatten kommer att få problem under det här århundradet.
När hela stadsdelar drabbas av översvämningar är det kommunerna som får betala. Den bedömningen gör Claes Thunblad, kommunstyrelsens ordförande i Järfälla kommun.
Kommunen växer i snabb takt och lägger stor vikt vid att planera för häftiga regn och stora vattenflöden. Växtbäddar utmed cykelbanor ska hjälpa till att ta emot vattenflöden. Underjordiska kulvertar för dagvatten ersätts av breda konstgjorda åar som kan ta emot betydligt större flöden.
Det krävs duktiga byggentreprenörer för att förverkliga de här planerna på klimatanpassning, påpekade publiken i Dome of Visions.
Jag tog med glädje emot passningen eftersom vi på NCC känner oss som just ett sådant byggföretag. Under många år har vi tänkt ut, byggt och testat lösningar för höga vattenflöden. Även lösningar för den befintliga bebyggelsen.
Min kollega Lena Furuhovde, marknadschef på NCC Infraservices, berättade att hantering av extrema vattenflöden är ett av inslagen i NCC Hållbar renovering. Det är ett kostnadseffektivt koncept för att renovera, energieffektivisera och klimatanpassa husen som byggdes under Miljonprogrammet.
En del av konceptet bygger på att ersätta mycket av asfaltsytorna med planteringar och parkmark. Marken kan då ta emot stora mängder vatten. Samtidigt ger miljön mellan husen mer livskvalitet åt de boende. Skadegörelsen minskar. Och den biologiska mångfalden ökar.
Det är den typen av lösningar jag gillar mest. När vi löser ett problem och staden blir en vinnare på flera olika sätt.
Christina Lindbäck, hållbarhetschef
