Är det så att timmar, dagar och år går fortare och fortare ju äldre man blir?
Jag tycker i alla fall att det känns så….
Det är i skrivande stund lite mer än fem år sedan jag påbörjade min väg mot en civilingenjörsexamen och ett första jobb. Jag minns när jag satt där, i kårhusets aula på LTH och rektorn höll några spontana och lagom motiverande tal om hur mycket kunskap och hjärngymnastik vi skulle förvärva och få utöva genom de kommande fem åren i skolan.
Den enda gymnastiken min hjärna utförde den förmiddagen var att tänka;
” Å Herregud FEM ÅR!?!?!?!, det är ju ≈ oändligheten?! jag som skulle bli hockeyproffs..”
…Men nu har dessa fem år gått, jag har börjat jobba istället och nu finner jag mig själv tänka; ”Herregud vad tiden går, kan man inte få 25 eller 26 timmar på dygnet istället för 24? Snälla?!”
Tiden går och nu är det lite mer än ett år sedan Erik och Ida tog över skriverierna här på Studentbloggen, visst har det gått fort?! Precis som Erik skriver så är det hög tid för någon annan att fatta tag om stafettpinnen och fortsätta bloggandet. Denna någon är jag, mitt namn är Henrik Andersson och jag är, precis som mina föregångare, trainee på NCC Construction Sverige. I bagaget har jag en civilingenjörsexamen från Lunds tekniska högskola och V-programmet det vill säga väg- och vattenbyggnad. Ska jag vara helt ärlig, (vilket jag bör vara eftersom ärlighet är en av de grundläggande värderingarnai NCC), så hade jag hemskt svårt för att bestämma mig vilken specialisering jag skulle välja och därför fick det bli två stycken, nämligen anläggningsteknik och byggproduktion.
(Är det någon, student eller ej, som funderar kring utbildningsval eller liknande är det bara att kommentera nedan så svarar jag efter bästa förmåga).
Bloggandet kommer fortsätta på samma väg som Erik och Ida kört på, det vill säga genom små gästspel från mina traineekollegor runt om i landet och lagom många vardagsinlägg från Andersson själv dvs. från mig.
2013-års traineegrupp representeras av 10 stycken taggade gröngölingar som framförallt vill lära känna NCC men också byggbranschen. Längst norr ut har vi Josefin i Luleå därefter Viktor och Christian i Stockholm sedan Sean i Jönköping efter honom har vi Jonas och Elinore i Götet och till sist Skånegänget; Sebastian i Helsingborg, Jennifer i Lund, Olof i Malmö samt undertecknande i Lund. Som sagt kommer samtliga göra gästinlägg och då får vi höra lite mer vad som händer i deras vardag.
Nu när jag sitter och funderar på hur jag ska beskriva min vardag som trainee på NCC så kommer jag att tänka på två ordspråk som jag stötte på de under mina psykologistudier (JA, det har jag också gjort men bara ett halvår). Psykologen och filosofen John Dewey myntade dessa två ordspråk och de lyder ”Learning by doing” och ”utbildning är inte förberedelse för livet, utbildning är livet”.
Vardagen idag, på NCC, ger mig betydligt mer kunskap om hur det faktiskt går till i verkligheten än vad LTH någonsin kunde teoretiskt förklara. Flerdimensionell analys och strukturmekanik i all ära men verkligheten är annorlunda och det kan nog de flesta skriva under på. Att ha med sig ett analytiskt tankesätt i ryggsäcken är till stor hjälp men mycket kunskap återstår att inhämta för oss gröna. För tillfället hämtar jag min kunskap ute på den skånska slätten genom att färdigställa marken inför byggnation av en ny skola i Dalby, men mer om min första rotation i nästa inlägg!
Jag bjuder på en bild från kontoret i Lund 🙂
 |
| Produktionskalkylering – in action |
Trevlig helg!