Sedan jag började arbeta på NCC i augusti har jag både lärt mig väldigt mycket och träffat fantastiskt många olika människor. Jag ser bara fördelar med att ha startat min karriär på ett stort företag, där kompetensen är hög och möjligheterna många.
Det senaste halvåret har jag arbetat på E02 Centralen i Göteborg som är en etapp av Västlänken. Här har jag fått byta position inom projektet vilket har gett mig möjligheten att stanna upp och lära känna organisationen och de människor som arbetar här. Det har även fått mig att reflektera över fördelningen mellan män och kvinnor, både inom NCC men även inom byggbranschen generellt.
NCC har sedan år tillbaka verkligen arbetat för att få in mer kvinnor, framförallt i produktionen och dessutom arbetar man hårt för att klimatet på arbetsplatserna ska vara schysst och jämställt. Det är verkligen något jag vill hylla företaget för. Jag har inte upplevt någon dålig nivå eller några nedvärderande eller sexistiska kommentarer. Vid de få tillfällen som någon på projektet har upplevt det har åtgärder vidtagits direkt vilket har visat tydligt var NCC står i frågan. Oerhört bra och viktigt att fortsätta jobba med.
Utmaningar inom byggbranschen
Jag ser ändå ett problem jag vill fokusera på: var är egentligen kvinnorna? Trots arbete med frågor rörande detta så är det fortfarande en liten del kvinnor och väldigt få innehar chefspositioner, trots att det har visat sig bidra till bättre resultat och framgång. Vilka utmaningar inom bygg är det som gör att många kvinnor väljer att gå ifrån och ta en annan väg?
Jag vet inte själv svaret men jag vet att något måste ske för att få det att ändras. Det här är frågor som bör få mycket mer utrymme inom branschen generellt, för jag tror inte bara att det kommer leda till en mer framgångsrik business utan även få med sig andra viktiga fokusämnen som vi har idag. Missförstå mig rätt, de flesta av mina manliga kollegor är fantastiska. De är som de bröder jag aldrig haft. Men det är inte det som det handlar om, det handlar om balansen. Vi behöver det bästa av två världar för att komplettera varandra. Det är det som är synergi. Att börja se kvinnor och mäns olikheter som styrkor istället för att bara tro att det ena sättet är bättre än det andra.
Kvinnliga kollegor
På mitt nuvarande projekt trivs jag väldigt bra i organisationen, unga nytänkande blandas med äldre rutinerade. Vi är även en grupp kvinnor i organisationen som jag trivs fantastiskt bra med. Vi har olika positioner och kommer från olika bakgrund, men oj vad värdefulla vi är för varandra. Det är genom den här gruppen av kvinnor som jag verkligen har insett värdet av den blandade organisationen, på alla nivåer. Det behövs förebilder och nära kollegor. Det finns inga tvivel på att män och kvinnor arbetar på olika sätt, bemöter människor på olika sätt och styr människor på olika sätt. Olika beteenden bidrar olika mycket i olika sammanhang, men för att det ska kunna utnyttjas på rätt sätt måste satsningen på kvinnor inom branschen öka.
Lära av andra
Att man som trainee vill komma långt i sin karriär är ingen hemlighet, men det är inget mål för mig att bara köra ett solorace. Mitt mål är snarare att utvecklas själv samtidigt som organisationen jag arbetar i utvecklas och blir blandad och nyanserad, både i fråga om kön, bakgrund, visioner och tankesätt. Stora förändringar har skett de senaste åren, det ska sägas, men det finns mycket kvar. Jag tror att det är viktigt att se värdet i satsningen och ibland lägga ifrån sig tidspress och snabba lösningar och istället se hur organisationerna och branschen i sig kan gynnas av att ta i lite extra i frågan. Ibland måste man dessutom se och ta inspiration från andra branscher för att genomföra en förändring.
Jag säger inte att det här är lätt, sen när blev en förändring egentligen lätt att genomföra? Jag tror dock att vi kommer att bli starkare och mer effektiva tillsammans om vi välkomnar ett modernare tanke- och arbetssätt även om det kanske kommer kräva den där extra pushen, ut i alla grenar. Målet för oss alla är väl ändå att producera och leverera en produkt där kunden är nöjd, vi är nöjda och människorna i samhället runt oss är nöjda. Låt oss då tillsammans göra det på bästa sätt.
Vi hörs!
Möt några av NCC:s kvinnliga medarbetare och få deras syn på jämställdhet och ledarskap.
Sylvia
26 juni, 2020 12:34WOW! Riktigt bra skrivet Evelina. Heja!
Anna
26 juni, 2020 14:12Klok som en bok!
Glad att få jobba med dig och driva de här frågorna.
Amanda K
26 juni, 2020 14:28Så underbart att läsa denna text. Som du skriver så är det inte det uppenbara (så som bemötande eller sexism) som är störande i sammanhanget, utan snarare i de små och flyktiga stunderna i vilka det fortfarande finns en stark kultur kring att lyfta de som tar mest plats och är mest lika sina föregångare.
Fredrik Göst
29 juni, 2020 18:50Mycket bra summerat av ett ganska, vad jag tror, komplext problem. Jag har själv haft möjligheten att jobba inom både kvinnodominerad, mansdominerad och nästan 50/50 mixad organisation. Det sistnämnda är helt klart bäst att jobba i för allas trivsel och resultat.
Den stora frågan är bara: Hur gör vi byggbranschen tillräckligt attraktiv för att fler kvinnor vill söka sig till alla befattningar?, ya som tjm.
Pengar är inte problemet, inte heller arbetsbelastning eller efterfrågan. Kan vi lösa denna frågan tillsammans så har vi löst hela branschens framtid som attraktiv arbetsgivare.