Från varsel till pyjamasbyxor

Hallå där! Nu är det återigen min tur att få skriva ett inlägg här på bloggen. Sist vi hördes var jag inne på min andra produktionsrotation som arbetsledare på fantastiska KG10. Nu har varselbyxorna bytts ut mot pyjamasbyxor då jag sedan 1,5 månad tillbaka bytt till kalkylavdelningen där mycket arbete sker på distans.

Kalkyl- eller anbudsavdelningen kan verka främmande för många nyanställda. Det är därför tur att vi traineer får möjligheten att göra en rotation här, då anbudsarbete innefattar en kritisk del i byggprocessen. För att en stor aktör som NCC ska få utföra ett projekt åt en beställare krävs att vi vinner upphandlingen av projektet, vilket i sig kräver att ett anbud lämnas till beställaren. Ofta, men inte alltid, innehåller anbudet en beräkning på ett pris för utförandet – en kalkyl. Anbudet tas fram av anbudsingenjörer, eller som de ibland benämns, kalkylatorer. Utan denna kalkylavdelning hade alltså inga projekt kunnat vinnas och ingen produktion kunnat fortgå.

Min trainee-kollega Maxine skrev ett grymt inlägg som förklarar närmre hur anbudsarbetet kan sammanfattas, det går att läsa här. Därför vill jag bidra med en annan vinkel genom att dela med mig av några av de tidigare erfarenheter jag har från produktion och min studietid som varit användbara för min rotation på kalkyl som anbudsingenjör.

Förmågan att lära sig navigera nya program

Rollen som anbudsingenjör handlar till stor del om att kunna förstå olika projekt i tidiga skeden, vilket innefattar mycket arbete med ritningar och modeller. För hantering av dessa finns ett antal olika program som är av nytta, till exempel Bluebeam och AutoCAD. Att kunna lära sig att navigera i sådana program är något jag under studietiden gjort mycket – och haft nytta av för att förstå olika projekts omfattning.

Bra studieteknik

Precis som Maxine nämner i sitt inlägg handlar anbudsarbete i ett initialt steg mycket om att läsa i sig på handlingar. Handlingarna är ofta långa och inkluderar tekniska beskrivningar, ritningar, kontrakt och annat. Detta gör det viktigt att kunna förstå och tolka olika typer av information samt att kunna sålla bland vad som är viktigt och ifall något ska utredas vidare. Därav är en bra studieteknik viktigt att ta med sig till anbudsarbetet.

Produktionserfarenhet

Erfarenhet från produktion är av enorm fördel när man kalkylerar. Det har blivit tydligt för mig då många av mina kollegor på kalkylavdelningen har flera års erfarenhet av olika produktionsroller. För att förstå vilka mängder, á-priser, maskin- och yrkesarbetartimmar som behövs för att genomföra ett visst produktionsmoment (vilket är nödvändigt för kalkylen) är produktionserfarenhet en bra hjälp på traven.

Kontakter från tidigare rotationer

Även den mest produktionserfarna kommer att ha funderingar och kunskapsluckor. För att fylla dessa är kontakter ute i produktion, men även andra kontakter som exempelvis försäljare, avgörande för framgång. Med bra kollegor kan du diskutera allt ifrån hyrespriser på maskiner till logistiska strategier. Du får dessutom en välförtjänt social paus i det tankekrävande anbudsarbetet!

Samarbetsförmåga

Precis som många roller kräver rollen som anbudsingenjör samarbete med många både under anbudsarbetet och även ibland under produktionstiden. Under anbudsarbetet har anbudsingenjören nära kontakt med (bland andra) affärsutvecklare, anbudsledare, inköpare, produktions- och projektchefer samt övrig produktionspersonal.

Det är viktigt att ta pauser. En lunchpromenad i denna grönska är också del av ett framgångsrecept för att lyckas med sina kalkyler!

Nästa rotation i mitt program kommer att vara på inköpsavdelningen, vilket jag ser mycket fram emot.
Till dess, ha det grymt!
//Frida

Skicka kommentar

Din epost adress kommer inte att visas för andra besökare.