Framåtanda på andra sidan jorden

En månad senare sitter jag på NCC:s inköpskontor i Kina och blickar ut från tjugonde våningen över staden som kallas Orientens pärla. Storstadspulsens läten slinker in genom fönstren som står på glänt och titt som tätt smyger sig behovet av att nypa sig i armen på. Det är redan tre veckor sedan jag för första gången i mitt liv satte ner foten på kinesiskt territorium. Min världsbild kommer aldrig mer bli sig lik. 

Jag kan villigt erkänna att min intresse för Kina tidigare har varit ganska svalt, ja till och med lätt negativt. Den bristfälliga nyhetsrapporteringen gällande Kina i svensk media har inte heller lockat till ökat engagemang. Tre veckor in i höstens äventyr trivs jag som fisken i vattnet med min nya vardag. Tre veckor må vara en droppe i havet i jämförelse med ett år eller decennium, men kombinationen av en dos pioneering spirit med 21 dagar i ett (för mig) outforskat land med en främmande kultur och ett språk jag inte kan tala, har definitivt gett mersmak. På tre veckor har jag redan hunnit bli oräkneliga erfarenheter, upplevelser och lärdomar rikare. Istället för att försöka förmedla upplevelser och känslor i text, bjuder jag på lite bilder från min första tid här:

Varför sitter jag på andra sidan jorden, NCC är väl ett nordiskt byggföretag?
Alldeles riktigt, runt om i Norden bygger vi så det knakar både under och ovan markytan. För att bygga krävs det uppenbarligen både arbetskraft och material… och lite planering om vi ska vara petiga. Den tid när det producerades för fullt i de svenska fabrikerna är ett minne blott, men Made in China står (än så länge) på var och varannan produkt.

Jag skulle vilja våga påstå att väldigt många av oss i byggbranschen associerar kinesiska produkter med dålig kvalitet. De flesta av oss har hört historier som bekräftar denna bild, t.ex den om kinesiska fönsterbänkar som bara dög till fyllningsmassor.  Dagens verklighet är dock långt ifrån de misslyckade inköp som gjordes till svenska byggprojekt för över ett decennium sedan. Utvecklingen i Kina har de senaste tio åren gått fort, extremt fort till och med. Idag exporterar Kina exempelvis fasader till världens mest spektakulära skyskrapor. Runt om i Kina byggs extrema broar sett till både längd och höjd, världens redan största nät för höghastighetståg byggs ständigt ut och byggtiden för tunnelbanan i Shanghai är nästan skrattretande i jämförelse med hur långsamt byggprocesserna i Sverige förlöper. Det beror givetvis till stor del på lagar och styrelseskick (vilket jag inte ska fördjupa mig i här), men summa summarum: Kina kan mer än att producera halvtaskiga kopior.

NCC Purchasing Group (NPG) har kontor på strategiskt utvalda platser runt om i Europa samt här i Shanghai. Inköparna sitter nära leverantörerna, vilket gör att de får en bra inblick i den inhemska marknaden. Alla produkterna som köps via NPG genomgår stenhårda kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökontroller för att uppfylla NCC:s krav och värderingar. På så vis har vi bra kontroll över hela produktkedjan från tillverkningsbandet i fabriken, via lastningen i hamnen, till dess att produkten byggs in i våra projekt runt om i Norden. Jag tvivlar på att många andra företag har lika bra koll som NPG har på sina inköp.

Tyvärr finns fortfarande ett motstånd att köpa internationellt på projekten, vilket är förunderligt när man tänker efter. De flesta av byggprojektens traditionella ”svenska” leverantörer har knappast sin tillverkning lokalt, utan köper givetvis också internationellt, för att sedan sälja vidare på den inhemska marknaden – mot ett prispåslag så klart.

Så en uppmaning – eller utmaning kanske jag ska säga – till alla NCC:are: Våga göra åtminstone ett internationellt inköp till projektet nästa gång du får chansen. Friskt vågat hälften vunnet, Framåtanda är ju trots allt ett av NCC:s ledord!