Alla är vi barn i början (ny i produktion)

Att vara ute i produktion är väldigt långt ifrån det mesta jag läste på Chalmers även fast grunden ju är den samma. Jag vet att jag (med flera) ställde frågan varför mycket vi gjorde inte var särskilt anpassat till produktion, t.ex. när vi skulle dimensionera väggarna talades det aldrig om i vilka tjocklekar isoleringen eller reglar går att få i eller vilka problem man kan stöta ihop med i produktion om man kommer med de förslag som vi tog fram. Svaret vi fick var att man måste prioritera och det går inte att få med allt, det vi mest skulle lära oss var HUR saker och sker och VARFÖR det blir som det blir, mekanismerna bakom helt enkelt. Den praktiska verkligheten fick inte riktigt plats utan det var mer upp till var och en att skaffa sig den erfarenheten på annat håll. (Den första kursen vi läste i ettan som resulterade i ett stort arbete om en byggnad, Världskulturmuseet i mitt fall, var dock ett bra undantag och en kurs som gav en riktigt bra bild av verkligheten och en byggnads tillkomst)

Att vara ute i produktion är väldigt långt ifrån det mesta jag läste på Chalmers även fast grunden ju är den samma. Jag vet att jag (med flera) ställde frågan varför mycket vi gjorde inte var särskilt anpassat till produktion, t.ex. när vi skulle dimensionera väggarna talades det aldrig om i vilka tjocklekar isoleringen eller reglar går att få i eller vilka problem man kan stöta ihop med i produktion om man kommer med de förslag som vi tog fram. Svaret vi fick var att man måste prioritera och det går inte att få med allt, det vi mest skulle lära oss var HUR saker och sker och VARFÖR det blir som det blir, mekanismerna bakom helt enkelt. Den praktiska verkligheten fick inte riktigt plats utan det var mer upp till var och en att skaffa sig den erfarenheten på annat håll. (Den första kursen vi läste i ettan som resulterade i ett stort arbete om en byggnad, Världskulturmuseet i mitt fall, var dock ett bra undantag och en kurs som gav en riktigt bra bild av verkligheten och en byggnads tillkomst)

Eftersom jag ville ha mer praktisk erfarenhet och veta varför jag skulle lära mig allt som jag faktiskt gjorde i skolan, tog jag efter trean ett sabbatsår och fick då fortsätta efter min sommarpraktik här på NCC. Även fast man i tre år gjort en hel del skoluppgifter, arbeten och räknat ut X antal A4-block är det inte mycket man kan ta med sig ut i produktion. Däremot är det mycket från produktion som man kan ta med sig tillbaka till skolan.

Under sommaren sprang jag mest runt som någon sorts alltiallo och hjälpte till med vad som behövdes vilket var allt från att isolera till att sätta ut väggar och laga parkettgolv. När hösten sen kom fick jag dock åka till Nykvarn och vara med och bygga ett stort lager till Volkswagen. Det var lärorikt!
I ettan på V hade vi en liten kort kurs i ritningsläsning som jag minns som bra men lite krånglig och det var ditintills min nästan enda kontakt med ritningar. I Nykvarn skulle det bli värre och jag är verkligen tacksam för projektchefen Hasselkvists tålamod och pedagogiska förklaringar kring det mesta som rör sig kring ett bygge, dessutom gav han mig utrymme att prova själv men fanns hela tiden med i bakgrunden.
Jag minns första dagen när jag kom dit och han visade mig runt för att sen gå in och lägga upp en stor ritningsbunt på bordet. Dessutom valde han samplotten där alla installationer (sprinkler, vent, rör och el) fanns med på en och samma ritning. Jag undrar verkligen om det syntes hur allting bara snurrade i huvudet på mig? Så småningom klarnade det i alla fall och idag förstår jag ritningar betydligt bättre än då.

Skicka kommentar

Din epost adress kommer inte att visas för andra besökare.


  • NCC Blog

    8 december, 2008 06:43

    bra inlägg josefin, tror många känner igen sig i situationen med skola vs verkligheten…¤Stefan Eriksson