Vi måste få bort machokulturen

Tyvärr har vi problem med en machokultur i byggbranschen och där behöver vi ta vårt ansvar och göra en förändring. Vi vill vara ett företag där alla kan trivas och kan jobba utan att behöva utsättas för kränkande särbehandling och då måste vi börja med oss själva. Jag är grymt stolt över att det projekt jag jobbar på nyligen vann Trafikverkets arbetsmiljöpris Guldhjälmen för vårt arbete med psykosocialt medarbetarskap.

Olika människor i organisationen har olika perspektiv, vilket sporrar kreativitet och vässar verksamheten, och det är ju det vi lever av. Om man lägger en stor del av arbetsvardagen på att försöka att passa in i en given grupp eller kultur mår man lätt dåligt, det stjäl energi och då presterar man sämre. Det är energi som istället ska kanaliseras in i arbetet.

Så när vi fick information om att det centralt i NCC planerades för värderingsövningar nappade vi direkt. Vi har från dag ett haft engagerad personal som på olika sätt har jobbat med de här frågorna, men nu fick vi ett koncept att använda.

Mångfald är viktigt, och för att kunna dra nytta av mångfalden behövs en inkluderande kultur. Att se till att alla är med. Inkludering är att man ser, hör och respekterar varandra, bland annat genom mikrobeteenden i vardagen. Det är enkelt att gå till sig själv och göra en koll: Får alla komma till tals på möten jag håller? Hälsade jag på alla idag? Pratar jag med alla mina kollegor? Det där skämtet jag drog – var det ok med alla?

Workshopar med övningar

Hur gick vi tillväga? Vi fick hjälp av HR att hålla i workshopar på projektet. Alla som jobbar på Tingstad har varit med på övningarna: tjänstemän, yrkesarbetare och maskinister, både UE och NCC:are. Detta är en stor arbetsplats så det behövdes tre workshops för att få med alla. Jag har varit med på alla tre workshopar och det har genomgående varit bra diskussioner, stort engagemang och högt i tak. I slutet på workshopen fick alla skriva ner tre ord de inte vill höra på arbetsplatsen längre och ”tjockis” och ”idiot” var topp två.

Jag upplever att vi, av naturliga skäl, har olika uppfattning av vad som är korrekt, och det måste man som en del i en inkluderande kultur respektera. Människor är olika och så även deras normer och värderingar. Men det vi tydligt kan se som resultat av dessa workshopar är att frågeställningarna vad som är okej att säga har kommit högt på agendan och nu diskuteras. Det är på tiden. Trots olikheterna är det viktigt att vi har en gemensam värdegrund som bygger på att vi alla ska respektera varandra. Den grunden ska vi stå på när vi arbetar.

Hälsningar från Hisingen,

Fredric Bohman, platschef trafikplats Tingstad