Europas modernaste reningsverk ska ta form i Kristianstad och jag ansvarar för processinstallationerna. Ett drömuppdrag. Och dessutom på hemmaplan. Just nu pågår markarbete och snart kommer ett nytt yteffektivt reningsverk med den senaste reningstekniken att växa fram här.
Jag heter Åsmund och kommer från Bardu i norra Norge, men bor i Kristianstad i Skåne sedan 15 år. Att jag hamnade här beror på min svenska fru, som jag träffade när hon arbetade som sjuksköterska i Norge. Sedan snart två år arbetar jag på NCC:s specialistenhet för vatten och miljöteknik. Innan dess har jag arbetat många år inom både bygg, anläggning och VA-process, vilket underlättar i detta projekt.
Det centrala reningsverket i Kristianstad (CRV) ligger på Sveriges lägsta punkt, ett par meter under havsnivån, sannolikt Sveriges sämsta plats att ha ett reningsverk på. Det nya reningsverket, som ska vara klart 2024, byggs bredvid det gamla och blir i princip en helt ny anläggning. Markarbetet har nyligen påbörjats och nu pågår pålning. 1 450 pålpunkter med totalt sex mil pålar ska säkerställa att det nya reningsverket står på en stabil grund.
Översiktsbild över nya CRV i 3D-modellen. Vattnet kommer in i den bruna delen till höger, pumpas upp och leds sedan med självfall genom anläggningen till den blå delen till vänster.
Många fördelar med nytt reningsverk
Att bygga en ny anläggningen har många fördelar, för det första kan vi bygga logiskt och yteffektivt. För det andra kan vi optimera reningsprocessen, använda den senaste tekniken och energieffektivisera. Och för det tredje, inte minst viktigt, kan vi skapa en riktigt bra arbetsmiljö. En annan stor fördel med att bygga nytt är att vi inte stör driften i det gamla verket som drivs som vanligt fram till det nya är färdigt. Det tar bort många risker i projektet!
Nya CRV byggs i partnering med Kristianstads kommun. I nära samverkan har vi tillsammans nått fram till den anläggning som ska byggas. En del finjusteringar pågår fortfarande, men i stort är det klart hur det kommer att se ut. För att visualisera anläggningen har en 3D-modell av anläggningen skapats. I den kan exempelvis driftpersonal se hur reningsverket kommer att bli och komma med synpunkter kring hur maskiner ska servas, in- och uttransporter ske, var spolposter och eluttag ska placeras och så vidare, så att detta kan justeras innan vi börjar bygga. Därmed kan vi skapa en på alla sätt optimal anläggning.
Inkommande spillvatten pumpas upp genom vertikala rör.
Vattnet pumpas upp och passerar anläggningen med självfall
Då reningsverket ligger på en så låg plats har det varit ett krav från beställaren att höja hela anläggningen till havsnivåhöjd för att minimera översvämningsrisk. Spillvattnet kommer in genom tre stora tryckledningar från externa pumpstationer och leds upp genom vertikala rör till byggnaden där mekanisk rening sker. Därefter leds vattnet vidare genom anläggningen med självfall.
Vid de inkommande ledningarnas fot samlas sten. I de vertikala rörens botten trycks det in luft för att driva av svavelväte, som orsakar arbetsmiljö- och korrosionsproblem, som sedan avlägsnas i en anläggning för luktbehandling. Vattnet leds i två separata flöden genom rensgaller och sandfång, där merparten av de större föroreningarna samlas upp.
Den nya anläggningen har en yteffektiv och logisk uppbyggnad, där vattnet passerar de olika reningstegen med självfall.
Aktivslamsystem med membranfilter
Från sandfången leds vattnet med självfall till försedimenteringen, som består av åtta parallella bassänger. Vid tillfälligt höga flöden, exempelvis i samband med kraftiga regn, kommer två bassänger från det tidigare reningsverket att användas som utjämningsmagasin. Vattnet bräddar per automatik dit vid behov och pumpas sedan tillbaka till försedimenteringen när inflödet minskat.
Efter försedimenteringen är det dags biosteget, ett aktivslamsystem i fyra parallella linjer med luftade mellanzoner, där luftningen anpassas efter processförhållandena och belastningen. Slamavskiljning sker med membranfilter, en ganska ovanlig reningsform men som börjar användas på nyare anläggningar i Europa. Membranen vi kommer att använda är av typen hålfiber. Det är ihåliga, spaghettiliknande trådar som är samlade och fastsatta i avlånga moduler. Vattnet sugs genom membranen, utifrån och in, och samlas ihop i en ledning från varje kassett. Slammet stannar kvar utanför membranen, i membranbassängerna.
De största fördelarna med detta system, som kallas Membran-BioReaktor (MBR), är dels att det kan byggas betydligt mera kompakt än ett vanligt aktivslamsystem med sedimenteringsbassänger, dels att membranen producerar ett nästintill partikelfritt biologiskt renat vatten. Efter membransteget rinner vattnet vidare med självfall i en ny ledning till sandfiltren för ”slutpolering” innan det rena vattnet släpps ut till Hammarsjön i Helge å.
I framtiden planerar man att även lägga till läkemedelsrening. Just nu pågår en utvärdering av läkemedelsrening med aktivt kol på ett mindre reningsverk i kommunen. Förutsatt att det går bra blir det samma teknik på CRV.
Här syns bland annat membransteget.
Från brunt till blått på utsidan
Anläggningen är både arkitektoniskt snygg och pedagogiskt utformad exteriört, med brun fasad där vattnet kommer in. Sedan blir fasaden allt ljusare till ljusblå i delen där det renade vattnet går ut. Vi räknar med att det nya reningsverket kommer att stå här i minst 50 år, kanske 100 år. Då behöver det ju inte vara fult i 50–100 år utan snyggt. Det är även viktigt för statushöjningen av vårt vatten, faktiskt det viktigaste vi har här i världen och som vi behöver vara mer rädda om. Genom att göra snygga anläggningar för vattenrening såväl in- som utvändigt höjs vattnets status.
På taket på reningsverket kommer solceller att placeras. Slammet som ”blir över” i processen rötas och blir till biogas. Idag uppgraderas den till fordonsgas och du kan tanka bilen med den, bland annat i en mack precis utanför reningsverket. För att göra reningsverket ännu mer energieffektivt har man tankar på att i framtiden eventuellt återanvända biogas för uppvärmning och el till själva anläggningen, men inget är beslutat kring det ännu. Kanske kan man även återanvända restvärmen i utgående, renat vatten för uppvärmning.
Verksamhetsutveckling och att hitta nya smarta lösningar är min stora passion.
Drivs av nya smarta lösningar
CRV kommer att ha ett kontrollrum för driftövervakning samt en kontors- och besöksdel. Hur detta ska utformas är inte helt klart. Kanske kan man göra en aktivitetsbaserad del som både kan användas för studiebesök, mindre möten och enskilt arbete.
Jag är full av tankar och idéer på hur man kan göra anläggningen mer hållbar, såväl miljömässigt som ekonomiskt, och jagar hela tiden effektiviseringar. Att hitta nya smarta lösningar är det som driver mig och gör mitt jobb så roligt!
