Jag heter Maria och arbetar som KMA-samordnare på NCC. Det är världens roligaste jobb och innebär att jag stöttar projekten inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöfrågor. Ett av projekten jag jobbar med är bygget av Helsingborgs nya vattentorn. Det ska hållbarhetscertifieras enligt CEEQUAL, vilket är en ny och spännande erfarenhet för mig.
Min karriär började 1994 som ”grusatös” på SIAB, som via fusion snart blev NCC. Under flera år arbetade jag med provtagning av stenmaterial, mest på olika järnvägsprojekt längs Västkustbanan. Därefter har jag provat på både olika roller och olika företag. Efterhand med allt mer inriktning på kvalitet, miljö och arbetsmiljö, som jag tyckte var roligast. Sedan 2017 är jag tillbaka på NCC, nu som KMA-samordnare. Och jag stormtrivs!
Stora och komplexa VA-projekt
Jag arbetar huvudsakligen med två projekt, Helsingborgs nya vattentorn och överbyggnaden av reningsverket i Helsingborg. Båda är i samverkan och båda med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) som beställare. Samverkan är en bra form att arbeta i och innebär att man delar såväl problem som möjligheter med beställaren. Sedan en tid tillbaka arbetar jag även med ombyggnaden av centrala reningsverket i Kristianstad. Det sistnämnda är i uppstartsfasen medan de andra två närmar sig färdigställande. Alla tre är stora och komplexa VA-projekt.
I så här stora projekt är KMA-rollen huvudsakligen inriktad på miljö- och arbetsmiljöfrågor. Jag medverkar på miljöronder och skyddsronder, ser till att säkerheten efterlevs, kollar byggställningar med mera. Ibland får jag höra att jag är ”fyrkantig”, men oftast är projekten tacksamma över hjälp exempelvis kring lagstiftning och miljöfrågor.
Foto: Joakim Kröger, NCC
Vattentornet hållbarhetscertifieras enligt CEEQUAL
Det nya vattentornet i Helsingborg byggs för att hålla i 150 år och ska hantera dricksvatten. Säkerhetskraven är stora och det var naturligt för kunden att även hållbarhetscertifiera projektet, valet föll på CEEQUAL.
Byggnader har länge hållbarhetscertifierats, men inom anläggningsprojekt är det mer nytt. Själv hade jag inte ens hört talas om CEEQUAL, och ärligt talat så var det nog inte så många av oss som visste riktigt vad vi gav oss in i när vi började. CEEQUAL är utvecklat för att använda i många länder och saknar anpassning efter svensk lagstiftning och standarder.
Allt måste dokumenteras på ett korrekt sätt för att kunna tillgodogöra sig det i CEEQUAL-bedömningen. Det är även viktigt att redogöra för tankegångar och visioner, varför har vi valt att göra si eller så och på vilket sätt bidrar det gjorda valet till ökad hållbarhet. Det var mycket ”trial and error” i början, men med stöd från en fantastiskt bra CEEQUAL-assessor, Ragnhild Karlsson på NCC Teknik, har jag nu bra koll.
Även om CEEQUAL i början var relativt okänt har alla i projektet engagerat sig och de flesta har blivit mer och mer positivt inställda och inspirerade efter hand som arbetet fortskridit. Det är extremt spännande och bidrar till att tänka utanför boxen. En lärdom är att om man ska certifiera ett projekt bör man bestämma sig för detta i ett tidigt skede så att alla konsulter och arkitekter redan från början är med på banan.
Livscykelperspektiv och lokala leverantörer
Många tankegångar i CEEQUAL-arbetet är egentligen ganska självklara och saker som jag tar med mig i det dagliga arbetet även i andra projekt. Att exempelvis utvärdera produkter inte bara efter inköpspris, utan i ett livscykelperspektiv med hänsyn till underhållskostnader, energiförbrukning, bytesfrekvens etcetera, och att premiera lokala leverantörer. Beroende på produkt kan ”lokal” definieras olika, exempelvis betongen som använts till vattentornet kommer från en betongleverantör bara ett par kilometer därifrån. Armeringsjärn däremot, som inte tillverkas i Sverige, där definieras Europa som lokalt, för att undvika riktigt långa transporter från till exempel Kina eller Sydamerika.
En del som vi får poäng för i CEEQUAL är saker som kunden gör ändå, exempelvis samarbetar med skolor och lokala aktörer och föreningar, men tack vare certifieringen så har vi ansträngt oss lite extra. Exempelvis var en femteklass med och tog första spadtaget för vattentornet. I femman läser man om vattnets kretslopp så det passade extra bra.
Det är stort intresse för vattentornet och vi har tagit emot massor av studiebesök, och då inte bara från andra kommuner och byggfolk som är vanligt på stora byggen, utan till exempel Svenska Turistföreningen. Studiebesöken tas emot av vår platschef eller kundens projektledare och jag dokumenterar.
Foto: Anders Kjellberg
Ögonöppnare för mer hållbart byggande
Konkreta saker som vi gjort tack vare certifieringen är exempelvis att anlita ekolog för att kontrollera den ekologiska kvaliteten på plats före och efter projektet och bättre ta hand om växt- och djurliv runt vattentornet. Det har bland annat resulterat i en grusigare stenbädd som passar för humlor och skyddsplantering mot angränsande äppelodling. Vi har återanvänt regnvatten under byggtiden för exempelvis putsning och tvättning av väggar. Vi har även haft arkeologer på plats, dock utan att göra några större fynd.
När projektet är klart ska det utvärderas av CEEQUAL. Först då får vi det slutliga kvittot på vårt arbete, som vi hoppas ska bli ”Very good”. Men oavsett CEEQUAL-nivå har vi tillsammans fått upp ögonen för hur man med relativt små medel kan arbeta mer hållbart.
