Ekonomin i ett projekt är viktig, alla projekt har en viss påse pengar att röra sig med. Vi ska jaga kostnader och samtidigt vara hållbara. Hur får vi ihop det? Jo, genom att tänka efter före.
Alla beställare behöver förhålla sig till den kommande lagen om klimatdeklarationer. En klimatdeklaration behöver inte visas upp förrän vid slutbesiktning, gör man deklarationen då blir arbetet enbart ett göromål kopplat till en kostnad. Vi hävdar att rätt utnyttjat kan arbetet kring klimatdeklarationen stötta kunderna att uppnå sina hållbarhetsmål, men det förutsätter att de börjar i tid och att de sätter rätt mål.
Koppla klimatdeklarationen till övergripande hållbarhetsmål
Genom att ta ett större grepp kring det arbete som ändå måste göras kan vi se över vad vi i projektet kan göra som är kopplat till kundens övergripande hållbarhetsmål och checka av dem i klimatdeklarationen. Om man tar med klimatdeklarationen, eller snarare livscykelanalysberäkningarna, tidigt i projektet kan man använda dem i projekteringen för att utvärdera vilken konstruktion som är bäst lämpad att använda för att få ihop kraven på ekonomi och hållbarhet. Läs exemplet i faktarutan nedan.
Kraven måste med från början annars sticker kostnaderna iväg
I varje projekt finns alltid en mängd olika konstruktioner som alla uppfyller kraven. Det måste såklart optimeras individuellt vid varje projekt genom att ta fram konkreta data för klimatpåverkan och vilka kostnader de olika konstruktionerna medför. Men för att kostnaderna inte ska sticka iväg måste vi ha kraven klara för oss från början. Ingen vill att ett byggprojekt gör extra saker som driver kostnader, exempelvis utredningar eller dimensioneringar för högre kylbehov. Det är viktigt att kraven är med från början, redan i förfrågningsunderlaget.
Detta är inte särskilt svårt. Det är bara det att vi inte har gjort det innan. Fokus har inte varit på klimatpåverkan av byggnader på detta konkreta sätt som det är nu. Nu har många fler beställare förstått att de kan ställa krav och att de behöver ställa krav. Det är bra!
Målsättningarna måste vara klara också
Vi vill ju i arbetet med att optimera ekonomi och hållbarhet hitta balansen som gör att det inte kostar mer. Men ibland kommer man att hamna i sammanhang där man måste prioritera – klimatpåverkan eller projektbudget. Så det är bra att ha målsättningarna och prioriteringsverktygen klara från början. Vi ska också ha klart för oss att den merkostnad som kanske uppkommer i stunden betalar sig i längden då miljöaspekten garanterat inte kommer räknas som mindre viktig i framtiden.
Så, ställ rätt krav i tid så får du ihop både ekonomin och hållbarheten i ditt projekt.
//Emma Stenman, affärschef, NCC
och Anders Ljungberg, hållbarhetsspecialist, NCC
Fakta
Du kan minska mängden betong i byggnaden genom att optimera dina konstruktioner, du kanske satsar på en slimmad konstruktion med tunnare väggar. En mindre volym betong ger sannolikt en besparing i både klimatpåverkan och pengar. Men! Vi kan inte bara beakta hållfasthet, vi måste också titta på andra krav kopplade till byggnader till exempel brand och akustik. En allt för slimmad betongkonstruktion kan leda till lyhördhet i byggnaden. För att komma tillrätta med akustikkravet kan vi behöva kika på andra material för stomkomplettering, exempelvis isolering som ljuddämpare. Isoleringen har en lägre klimatpåverkan än betongen. Men att sätta dit isoleringen blir ju ytterligare ett moment. Balansakten blir: är det extra momentet värt det?