I arbetet för att accelerera omställningen mot ett byggande med mindre klimatpåverkan behöver vi öka kunskapen om både kravställande, smarta lösningar och att välja rätt material på rätt plats. Jag tror också att vi behöver förstärka det cirkulära perspektivet på material de kommande åren – att se potentialen i restmaterial från andra delar av samhället och öka andelen biobaserade material. Jag heter Nilla Olsson och är expert på byggnadsmaterial, främst betong.
Sedan 2005 har jag jobbat på NCC, inledningsvis som konstruktör med inriktning på byggnadsfysik och fukt. Därefter som industridoktorand där jag disputerade inom byggnadsmaterial, med fokus på betong. Idag arbetar jag som ledande teknisk specialist på Teknik och Hållbarhet, en specialistavdelning inom NCC.
I mitt dagliga arbete stöttar jag projekten som tekniskt sakkunnig såväl under anbud som produktion, säkerställer att kunskapsöverföring sker mellan olika projekt samt utarbetar hållbarhetsmål kopplade till material. Jag är även NCC:s representant i forsknings- och utvecklingsprojekt inom området, exempelvis betongindustrins implementering av färdplan för cement och betong. Jag gillar att jobba brett, både nära byggprojekten och med en direktkoppling till forskning och utveckling och har ett stort intresse för hur man kan förbättra betongbyggandet ur ett miljöperspektiv.
Stort intresse för ett klimatförbättrat betongbyggande. Foto: NCC
Nördat ner mig i betong
Jag gillar att nörda ner mig och det var något av en slump att det blev just betong. Men betong är ett fascinerade material med många olika egenskaper och är helt centralt i samhällsbyggandet – i allt från energiproduktion och vattenhantering till broar och hus. Betong är världens mest använda material efter vatten och i många fall riktigt svårt att ersätta med något annat.
De kommande åren ska vi ytterligare förstärka det cirkulära perspektivet kring material och använda mer restprodukter från andra branscher och fler biobaserade byggmaterial än rent trä. Idag, men även på längre sikt, är klimatförbättrad betong ett riktigt bra alternativ i många fall. Att den är klimatförbättrad betyder att man bytt ut en del av cementen mot material som liknar cement men har låg klimatpåverkan, till exempel slaggprodukter och flygaska. Detta är vanligt utomlands, men relativt nytt i Sverige. Det beror på flera olika saker, huvudsakligen olika marknadsförutsättningar.
Projekt Kungsörnen i Helsingborg, ett pilotprojekt för minskad klimatpåverkan i byggnationen. Foto: NCC
40 procent mindre CO2
På bostadsprojektet Kungsörnen i Helsingborg har man reducerat klimatavtrycket med 40 procent genom att platsgjuta med klimatförbättrad betong, ha stort fokus på rätt betong på rätt plats samt slimma konstruktionen. Betongens klimatpåverkan har minskats med mer än 40 procent, medan andra poster har reducerats lite eller inte alls. Detta möjliggjordes genom att byggherren Helsingborgshem redan vid upphandlingen efterfrågade en tydlig strategi för minskad klimatpåverkan under byggtiden. Det gjorde att vi som entreprenör kunde vara kreativa och hitta bästa möjliga lösning, såväl för klimatet som ekonomiskt.
I Sverige har branschen en tradition av att till exempel använda mycket prefab, där det i dagsläget är svårare att minska klimatpåverkan än vid platsgjutning. Jag tror att vi måste ändra oss här och våga prova nya saker. Johan Eriksson, som är platschef på projekt Kungsörnen, har stor kompetens inom betong och platsgjutning, är uppfinningsrik och har en stark drivkraft att testa nya saker som förbättrar vår miljö. Jag tror det är viktigt med personer som Johan Eriksson som vågar ”gå före” och som sedan kan hjälpa till att föra vidare sina lärdomar. Där kommer även specialister som jag in i bilden som en länk för kunskapsöverföring mellan projekten.
Tidig samverkan mellan byggherre, entreprenör och leverantör underlättar ett hållbart byggande. Foto: NCC
Öka kompetensen kring alternativa material och metoder
Förutom Kungsörnen bygger vi ytterligare ett liknade bostadsprojekt i Halmstad, Lyngåkra, där HFAB (Halmstad Fastighets AB) likt Helsingborgshem ställde klimatkrav i upphandlingen. Nyligen har vi även startat bygget av Pålsjö Äng, ytterligare ett bostadsprojekt i Helsingborg på uppdrag av Helsingborgshem och med samma upplägg som Kungsörnen. Ett annat exempel är Byhöjden i Sundsvall, som vi bygger på uppdrag av Mitthem. Det är tre punkthus enligt konceptet ”NCC Folkboende” där vi tillsammans testar hur det fungerar att använda klimatförbättrad betong i ett kallare klimat. Med fler platschefer som Johan Eriksson och fler byggherrar som Helsingborgshem, HFAB och Mitthem bidrar vi tillsammans till ett mer klimatneutralt byggande.
Sammanfattningsvis, för att bygga med minskad klimatpåverkan måste vi öka kompetensen kring alternativa material och metoder samt våga tänka brett kring material och byggtider. Detta underlättas om byggherre, entreprenör och betongleverantör arbetar tillsammans i tidigt skede, för att gemensamt hitta den mest optimala lösningen för respektive projekt.