Från cellkontor till öppna landskap och vidare mot aktivitetsbaserade arbetsmiljöer. Åsikterna går isär om vilket alternativ som är bäst. På NCC tycker vi det viktigaste är att arbetsplatsen gör det möjligt att göra sitt jobb på bästa möjliga sätt.
Först hade vi cellkontoren där alla medarbetare hade egna rum. Minns du de försiktiga knackningarna på dörren, som om kollegan därutanför var nervös för att överraska en? Eller kollegan som bryskt ryckte upp dörren efter att ha bultat bestämt ett par gånger? Den där dörren var lika mycket en barriär mellan arbetskamraterna som ett personlighetstest.
Sedan kom det öppna kontorslandskapet. Denna variant hade sin storhetstid för tio år sedan och beskrevs då som frihet inom fyra väggar. Sedan dess har populariteten dalat något. Det är fortfarande en vanligt förekommande kontorslösning. Men numera anser allt fler att det öppna kontorslandskapet är halvdåligt anpassat för de flesta arbetsuppgifter, snarare än att det passar hyfsat för alla. Den sociala aspekten, att kollegorna har kontakt med varandra och med chefen på ett naturligt sätt, ses allt ofta som att man snarare blir störd i sin koncentration. Dessutom har teknikutvecklingen tagit stormsteg framåt. I och med den bärbara tekniken har fler och fler skrivbord börjat gapa tomma i kontorslandskapen. Kollegan som egentligen har sin fasta arbetsplats där jobbar hellre och lika bra på tåget mellan Stockholm och Göteborg, hemma vid köksbordet eller på ett kafé.
Nu är nästa fas i kontorslösningarnas utvecklingslinje här – det aktivitetsbaserade kontoret, där effektivisering och trivsel är ledorden. Istället för att medarbetarna har egna skrivbordsplatser skapas zoner som anpassas för olika typer av arbetsuppgifter. Lösningen kräver färre kvadratmeter och upplevs som mer stimulerande. Dessutom finns ingen universallösning för hur den ska utformas. Allt beror på företagets behov och vilken typ av arbetsuppgifter som utförs av medarbetarna.
En av Sveriges största aktivitetsbaserade arbetsplatser är Försäkringskassans nya kontor vid Telefonplan i Stockholm. På 24 000 kvadratmeter har 1 300 nya arbetsplatser skapats. Kontoret stod färdigt för inflyttning förra året. Det ska bli otroligt spännande att se hur det projektet utvecklar sig och hur personalen tycker att kontoret fungerar i praktiken.
Slutsatsen som man kan dra av att se tillbaka på utvecklingen av kontorslösningar under de senaste decennierna är att det alltid finns en fortsättning. Med ny teknik, nya branscher och nya arbetskulturer föds nya behov. Kanske är det just i den insikten som är svaret på frågan om hur det ultimata kontoret är utformat – det ultimata kontoret är format för att enkelt kunna omformas.
Hälsningar,
Robert Hägg