Hållbarhet – ett ord som håller?

Ibland dyker det upp modeord i svenskan. Nya ord som skapas av en enkel anledning – de behövs plötsligt för att vi ska kunna beskriva vår föränderliga omvärld. Och för att vi ska kunna fortsätta att kommunicera med varandra på ett effektivt sätt när det dyker upp helt nya fenomen att dryfta. Språket lever, leve språket.

Ibland dyker det upp modeord i svenskan. Nya ord som skapas av en enkel anledning – de behövs plötsligt för att vi ska kunna beskriva vår föränderliga omvärld. Och för att vi ska kunna fortsätta att kommunicera med varandra på ett effektivt sätt när det dyker upp helt nya fenomen att dryfta. Språket lever, leve språket.

Något som har slagit mig är hur ofta de där orden väcker upprörda känslor. Det mest omdiskuterade exemplet på det som dykt upp under senare tid är kanske ordet ”selfie”, ett foto som man tar på sig själv. Ordet hann knappt dyka upp i sociala medier och plockas upp av traditionella medier innan folk började himla med ögonen när de hörde det. Obamas selfie som togs under minnesceremonin för Nelson Mandela blev föremål för kollektivt ögonhimlande världen över – var alltså inte USA:s president coolare än så?

Ibland är de där modeorden nygamla, ett gammalt ord som får en ny mening. Ordet ”hållbarhet” är ett exempel på det. Det är ett ord som byggbranschen har anammat mer och mer på senare år.  Behovet av att beskriva ett byggande med fokus på framtiden – både när det gäller att minimera miljöpåverkan och att skapa miljöer där människor håller sig friska och mår bra – är orsaken till det.

Förr beskrev ordet hållbarhet oftast den fysiska kvaliteten eller slitstyrkan hos ting. Ett par jeans kunde vara hållbara. Eller Ikeas okrossbara servis. På sin höjd kunde ett resonemang vara hållbart.

På Chalmers pågår just nu ett forskningsprojekt om hur människor som arbetar i ”hållbara” byggnader påverkas av det. Med dagens betydelse av ordet handlar det knappast om hur väl deras arbetsplats står emot väder och vind, eller om det skulle klara en jordbävning. Målet med forskningen är att ta fram åtgärder framtidens fastighetsföretag kan implementera för att kunna bygga arbetsplatser som tillvaratar både de ekologiska och ekonomiska aspekterna av hållbarhet, men även uppnå social hållbarhet.

Det är relationen mellan byggnaden och användarna som studeras. Studien ska sedan resultera i konkreta åtgärder som byggföretag kan tillämpa för att optimera användningen av fastigheter, något som jag kommer att bevaka med största intresse.

Många ifrågasätter den moderna betydelsen hos ordet ”hållbarhet”. Vad menar vi egentligen när vi påstår att en byggnad är ”hållbar”? Och håller vi vad vi lovar?

Visst finns det en definitiv, slutgiltig klang hos ordet. Det finns gott om exempel på när ordet har använts slarvigt, och det bör alltid undvikas. Men det är ändå ett av de mest effektiva ord vi har för att beskriva byggbranschens vilja och målsättning att hela tiden bli bättre på att skapa fastigheter som inte belastar miljön och som berikar människors liv. Så hur ska ordet användas?

Här vill jag låna ett uttryck som används både i dramaturgins värld och i teorin kring marknadsföring: Show, don’t tell. Vi ska inte bara säga att vi jobbar med fokus på ”hållbarhet”. Vi ska visa vad ”hållbarhet” betyder för oss genom att skapa byggnader som lever upp till ordets innebörd.

Vi säkerställer att vi utvecklar Skånegatan 1-3 i Göteborg på ett hållbart sätt genom att miljöcertifiera fastigheten.

 

Hälsningar,
Robert Hägg

Skicka kommentar

Din epost adress kommer inte att visas för andra besökare.