Roliga konferenser och möten stimulerar goda idéer men även det vardagliga jobbet kan göras roligare med hjälp av lek. Det handlar helt enkelt om att spela fram motivationen. Genom att lägga fram arbetsuppgifter eller projekt som utmaningar i ett spel motiveras människor till att anstränga sig mer.
På engelska kallas det ”gamification”, på svenska att spelifiera. Det handlar inte om att dumma ned svåra uppgifter utan att sätta dem i ett sammanhang som inspirerar. Kortfattat innebär det att du lånar faktorer, element och tänk från spelvärlden och applicerar detta på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt sett räknas som spel.
Öka samarbetet i arbetsgruppen med spelbaserade projekt
Syftet med att spelifiera avgränsade projekt eller andra arbetsuppgifter är ofta att öka interaktionen mellan medarbetarna. Tänk dock på att deltagandet ska vara frivilligt om du vill få bra effekter.
Andreas Lieberoth är forskare vid Århus universitet. Han förklarar för tidningen Chef att spel signalerar att något som är spännande och roligt är på gång. Själva tävlingsmomentet stimulerar deltagare till att testa nytt och anstränga sig lite extra.
Nya identiteter skapar jämställdhet i spelifierade projekt
Ett exempel på hur du kan jobba med gamification är att låta deltagarna skapa avatarer, det vill säga alter egon. På så sätt kan deltagare öppet eller anonymt vara med i spelet. Genom att verka under en annan identitet än sin egen kan deltagare exempelvis presentera idéer på en digital plattform utan att fokus riskerat att hamna på avsändarens kön, ålder, etnicitet eller position på företaget. Idén blir det som syns. Ett enklare sätt att spelifiera är att skapa listor eller ligor med en poängräkning alla kan följa.
I skolan kan spelifiering också användas. Projektet Förstudie: Spelifierat lärande undersökte förutsättningarna för en webbaserad plattform där elever skulle kunde överskåda sitt lärande i ett grafiskt gränssnitt som använder mekanismer från spel. Resultaten från projektet visar flera exempel på hur spelifiering gjorde eleverna medvetna om sin lärprocess. Metoden stärkte också grupprocesserna och den befintliga lärandekulturen på skolan.
Hos oss på NCC har vi använt metoden bland annat för att under kreativa former diskutera stadsutveckling. Lekverktyget vi använde då var lego! Ett uppskattat inslag bland medarbetarna.
Hälsningar,
Robert Hägg