Det finns en mångårig tradition av doftmarknadsföring i bland annat Japan och USA. Även i Sverige vaknar intresset kring hur ytterligare ett sinne kan användas för att locka kunder. Det finns en mängd företag på marknaden som agerar doftkonsulter och hjälper företag att utveckla sin varumärkesidentitet med en unik, eller bekant doft.
Luktsinnet är ett orienteringssinne, med hjälp av det kan vi avgöra om någonting är bra eller dåligt. Lukter påverkar också våra känslor och minnen vilket gör det möjligt att genom lukter skapa positiva associationer. Exempelvis kan man genom att doftsätta ett annars kalt och kanske skrämmande parkeringshus skapa en känsla av säkerhet för besökaren. Doften av nybakade bullar kan inge en känsla av trygghet och kanske vill man att toaletten i en galleria alltid ska dofta nyskurad. Möjligheterna är oändliga, men det finns också en baksida.
Problem med doftmarknadsföring
Astma- och allergiförbundet pekar på flera problem med doftmarknadsföring. Maritha Sedvallson är förbundsordförande och menar att det blir ett tillgänglighetsproblem för många.
Cirka 10 procent av befolkningen reagerar med sjukdomssymptom när de kommer i kontakt med starka dofter och kemikalier. Ytterligare cirka 9 procent har astma som ofta triggas igång av kemiska lukter. Maritha Sedvallsson menar att doftsättning av allmänna ytor gör att tillgängligheten för en stor grupp människor krymper. Man kan inte längre gå och handla eller fika var som helst, vilket påverkar tillgång till både varor/shopping och social samvaro.
I en tid då arbetet för tillgänglighet i samhället trappas upp är det här inte acceptabelt menar hon och hänvisar till FN:s konvention om rättigheter för personer med någon form av nedsättning. Det kan då snarare bli dålig publicitet för ett varumärke om det exkluderar grupper i samhället.
Hur kommer vi i Sverige att förhålla oss till den här typen av marknadsföring?
Vi på NCC jobbar tydligt med CSR och miljöfrågor. Vi bygger efter samhället och där ingår människor med olika former av behov och funktionsnedsättningar. Jag undrar därför om den här typen av metoder rimmar illa med övriga trender om hållbarhet och socialt ansvar. Samtidigt väcker doften av nybakt bröd härliga känslor hos mig. Stark parfymdoft mår jag däremot dåligt av.
Vad tycker du om doftmarknadsföring och hur kan man använda sig av det utan att exkludera människor? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer i kommentarsfältet.
Hälsningar,
Robert Hägg
Daniel Ullenius
2 januari, 2019 08:44Det beror självklart på vilken doft, vart man doftsätter, doftsätter man alla ingångar eller doftsätter man endast nån av ingångarna.
Jag arbetar med doftmarknadsföring dagligen och vi styr våra kunder som vill doftsätta hela butiken med doft att endast doftsätta vissa områden i butiken.
Självklart så kan man må dåligt utav doft, men därför måste man välja rätt doft som är endast väldigt distinkt och man vet är allergifria dofter och certifierade. Vi på
DM Sense vet att vi måste då välja rätt och veta vart vi ska doftsätta.
Daniel Ullenius
2 januari, 2019 08:44Det beror självklart på vilken doft, vart man doftsätter, doftsätter man alla ingångar eller doftsätter man endast nån av ingångarna.
Jag arbetar med doftmarknadsföring dagligen och vi styr våra kunder som vill doftsätta hela butiken med doft att endast doftsätta vissa områden i butiken.
Självklart så kan man må dåligt utav doft, men därför måste man välja rätt doft som är endast väldigt distinkt och man vet är allergifria dofter och certifierade. Vi på
DM Sense vet att vi måste då välja rätt och veta vart vi ska doftsätta.