I en bloggserie om tre delar djupdyker vi tillsammans med Helena Clevenhult, ergonom och legitimerad sjukgymnast, i frågan om ergonomi på arbetsplatsen med fokus på aktivitetsbaserade kontorsmiljöer.
I del ett diskuterar vi ohälsa och de risker ett stillasittande arbete medför. I del två pratar vi de positiva effekter aktivitetsbaserade kontor kan ha och vad arbetsgivare kan göra för att förbättra medarbetarnas vardag. I den avslutande delen fokuserar vi på hur enskilda individer kan agera för att främja sin hälsa.
Vad orsakar ohälsa på jobbet när man har ett kontor som arbetsplats?
Olika kontor kan se väldigt olika ut och medföra olika effekter på hälsan. Det finns några risker man generellt förknippar med kontorsarbete:
Långvarigt stillasittande på kontoret medför en rad negativa effekter som inte ens regelbunden träning kan motverka! Många vet att inaktivitet medför nedsatt muskelstyrka, skört skelett, ökad stelhet och nedsatt koordination och balans. Även övervikt, diabetes, hjärtkärlsjukdomar, högt blodtryck och blodfetter är kända effekter.
Däremot vet få att stillasittande arbete också medför en kraftigt ökad risk att dö i förtid oberoende av om du tränar på gymmet en timme efter jobbet eller inte. Musklerna måste aktiveras regelbundet under dagen.
Att resa sig upp från stolen räcker! Och att faktiskt utföra de små rörelseprogrammen ergonomen en gång rekommenderade dig. Dessvärre uppstår tecken på ohälsa först senare i livet vilket gör att många inte känner nog motivation till att göra en förändring nu.
Statiskt muskelarbete, ensidig och låg belastning är vanligt vid kontorsarbete. Arbetet bedrivs ofta i samma position och utgör en onödigt tröttande belastning. Rygg, nacke, skuldror och armar drabbas oftast. Kroppen behöver en blandning av belastning, rörelse och återhämtning. Belastningsergonomi regleras i AFS 2012:2.
Psykosociala förhållanden och stress belastar. Arbetstagarens inflytande, upplevda krav, arbetstillfredsställelse och möjlighet till socialt stöd är exempel på faktorer som har en direkt koppling till fysiska belastningssymptom liksom psykiska problem så som ångest, depression och utmattningssyndrom. Den psykosociala arbetsmiljön regleras exempelvis i AFS 1980:14. Arbetsmiljöverket arbetar dock med att ta fram en ny AFS som reglerar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
I nästa del av vår serie tittar vi närmre på hur aktivitetsbaserade kontor kan påverka människors hälsa positivt och hur arbetsgivare kan motverka de negativa effekter vi berättat om här.
Hälsningar,
Robert Hägg
