Enligt Arbetsmiljöverket ska det på varje arbetsplats finnas beredskap och rutiner för första hjälpen och krishantering. En förebyggande åtgärd är utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) men det finns fler sätt att arbeta proaktivt.
Hjärtsäkra zoner räddar liv
Plötsliga hjärtstopp är svåra att förutse. Omkring 10 000 personer drabbas årligen av ett hjärtstopp och enligt Hjärt-Lugnfonden överlever endast 500 av dessa. Med anledning av detta driver Hjärt-Lugnfonden projektet ”Hjärtsäkra Sverige” där vi som arbetsgivare kan vara med och påverka.
Genom att hjärtsäkra sin arbetsplats skapas en så kallad hjärtsäker zon. Eftersom det är av största vikt att en drabbad person får hjälp inom fem, men helst inom tre minuter, krävs det att samhället i stort går in och skapar dessa hjärtsäkra zoner.
Steg ett är att köpa in en hjärtstartare till arbetsplatsen och därefter följer man en åtgärdslista som Hjärt-Lungfonden utformat. Genom att registrera sin hjärtstartare på hjärtstartarregistret går zonen att hitta vid en sökning på Eniro och på så sätt kan fler liv räddas.
Tre minuters avstånd
Annika Holmen arbetar som marknadsansvarig på HRL Konsulten som säljer hjärtstartare och utbildning i hjärt-lungräddning till företag. Hon menar att det allra viktigaste är att hjärtstartaren man väljer är lätt att använda och driftsäker. Den dag man behöver hjärtstartaren ska den fungera.
Den ska självklart uppfylla grundläggande krav som CE-märkning. Dessutom är det viktigt att se till den egna arbetsplatsens behov. Är det en industrimiljö eller byggarbetsplats behövs en hjärtstartare som är extra tålig, som står emot väta, stötar och damm. Tidsaspekten och var man placerar hjärtstartaren är också viktigt, den ska alltid finnas så att man kan starta behandling så snart som möjligt om olyckan är framme. Placering, avstånd och larmrutiner är alltså viktigare än antal hjärtstartare i förhållande till hur många anställda som företaget har.
– Om man kan starta behandling med hjärtstartaren inom tre minuter så är det 70 procents chans att överleva. För varje minut som går minskar chansen med tio procent, säger Annika Holmen.
Hjärtstartarens placering ska vara tydligt utmärkt och personalens kunskaper i HLR ska underhållas kontinuerligt. Följer man HLR-rådets riktlinjer så utbildar man sin personal regelbundet och minst en gång om året, säger Annika Holmén. Att man kan hjärt-lungräddning är också avgörande för att kunna hjälpa någon som drabbats av plötsligt hjärtstopp.
Det är inte bara på traditionella kontor som hjärtstartare behövs. Gallerior är exempel på ytor där många människor rör sig och vikten av tillgängliga hjärtstartare är stor.
Ett gott exempel på detta är gallerian Triangeln i Malmö. Där finns fyra stycken hjärtstartare utplacerade i butiker, i informationsdiskar och hos gallerians vakter.
Tillsammans kan Sveriges arbetsgivare påverka utgången för de som drabbas av hjärtstopp. Om det alltid fanns en hjärtstartare inom en treminuters radie skulle betydligt fler överleva, vore inte det fantastiskt?
Hur många av er har en hjärtstartare på arbetsplatsen?
Hälsningar,
Robert Hägg